Om Nätverket

Nätverket Frisk Luft - Nu!

Nätverket för frisk och ren luft i vår boendemiljö.

Vi är ett ideellt och partipolitiskt obundet nätverk, som arbetar för frisk och ren luft och för hälsosam livsmiljö för oss, våra barn och kommande generationer.
Vi anser att frisk luft och hälsosam livsmiljö inte kan skapas med småskalig vedeldning och annan fastbränsleeldning inom tätbebyggda områden.
Därför sprider nätverket kunskap om hälsoeffekter av vedrökutsläpp samt arbetar för att kraftigt begränsa småskalig vedeldning och annan fastbränsleeldning inom tätbebyggda områden. I vissa utsatta områden arbetar vi för ett totalförbud mot vedeldning.
Fjärrvärme är den enda acceptabla formen av biobränsleeldning inom tätbebyggt område.

I motsats till stora lobbyorganisationer (som ved-, pellets-, kaminfabrikanter etc med stora lobbypengar bakom sig), så arbetar vi helt ideellt, ur gräsrots- och medborgarperspektiv.

Enligt miljöhälsoenkäten 2015 (personer 18-84 år) upplever 15 % att de har besvär av vedeldningsrök i eller i närheten av bostaden. Mer om detta i miljöhälsorapport 2017 (sid. 53): 

Enligt Astma- och Allergiförbundet: 10 % av de vuxna och 9 % av barnen har astma i Sverige. Astmatiker kan få direkt akuta besvär av vedrök!

Forskning visar dessutom att var tredje vuxen (33 %) rapporterar att de skulle uppleva besvär om de utsätts för dofter/kemikalier. 6 % av den vuxna befolkningen har diagnosen sensorisk hyperreaktivitet och en majoritet av dessa är kvinnor. (Astma- och Allergiförbundet)

Vi vill att:
  • Sveriges invånare, inklusive alla beslutsfattare på alla nivåer i samhället ska få mer och bättre kunskap om och insikt i den småskaliga ved- och pelletseldningens negativa hälsoeffekter
  • Våra kommuner ska få mer stöd, befogenheter, bättre styrmedel för att kunna förbjuda individuell vedeldning i tätbebyggelse
  • Det ska bli möjligt att ge generella restriktioner mot vedeldning för hela eller delar av kommunen. De förslag som Naturvårdsverket under flera år lagt fram angående restriktioner, bl.a. i några av sina rapporter, har ännu inte resulterat i några beslut. Varför?
  • Generellt förbud mot småskalig vedeldning ska införas i våra samhällen där husen ligger tätt och där dessutom många har mekanisk ventilation som effektivt drar in all rök i huset.
  • Områden planerade för el- eller fjärrvärme ska förbli helt fredade från vedeldning!
  • Gemensamma uppvärmningssystem ska införas i största möjliga utsträckning!
  • Klagomål från offer för hälsovådliga luftföroreningar ska tas på allvar av kommuner och myndigheter! Vi ska inte tvingas att mot vår uttalade vilja andas in grannars luftföroreningar! (Jfr Tobakslagen!)
  • Hälso- och miljökonsekvensbeskrivning måste göras innan någon tillåts installera vedpanna, braskamin, pelletspanna, kakelugn, öppen spis eller annan anordning för fastbränsleeldning.
  • Förändringar ska komma NU i form av klara och entydiga lagar, förordningar och regler!

Miljömålen FRISK LUFT och GOD BEBYGGD MILJÖ kan inte uppnås så länge småskalig vedeldning och annan fastbränsleeldning är tillåten i tätbebyggelse!

Vi har

- ställt frågor och skrivelser till
- de olika politiska partierna
- olika kommuners tjänstemän och politiker
- forskare, universitet, högskolor
- departement, myndigheter
- svarat på remisser
- skrivit insändare

En del av våra frågor och de svar vi fått finns här nedan.

..............................................................................................

Om ohöljd reklam för kaminer o d i villatidningar

Pressrelease från Frisk Luft - Nu!

https://www.friskluftnu.se/pressfriskluft20081110.pdf

.............................................................................................

Remissvar.  (September 2019) Naturvårdsverkets rapport "Kartläggning och analys av utsläpp från vedeldning".

Diarienummer M2019/00796/Kl

Sammanfattning

Vi är positiva till förslaget om att öka utfasningstakten för konventionella vedpannor. Om eventuell premie ska utgå, ska det vara för att ersätta vedpannor med värmekällor som bygger på utsläppsfria alternativ, så som anslutning till fjärrvärme eller olika typer av värmepumpar eller solenergi.

Ingen fastbränsleanordning som släpper ut hälsofarliga ämnen är acceptabel, då det finns utsläppsfria alternativ.

Dock anser vi att förslaget behöver kompletteras med följande åtgärder:

  • Utbytet bör vara genomfört till år 2023
  • Konverterade pelletspannor måste omfattas av förslaget
  • Restriktioner måste införas även för lokaleldstäder
  • BBR 2017 behöver införas vid byte av vedpanna på landsbygden

Den föreslagna teknikregleringen bör redan nu omfatta även lokaleldstäder. Likaså eldstäder utanför tätort.

Vi välkomnar utredningens förslag till förbättrat system för registrering av eldstäder samt utökad satsning på information om hälsorisker.

Avsnitt 8.2 Förslag till etappmål

Vi anser att utbytet av gamla pannor bör vara genomfört till år 2023. Skälet är att en förbättring av luftkvaliteten i tätort är mycket angelägen av hänsyn till människors hälsa. Med den föreslagna tidsgränsen (2027) kommer det att ta ett antal år innan utbytet accelererar och får någon större inverkan på luftkvaliteten.

Avsitt 10.1 Stöd för utbyte av äldre panna

Även konverterade pelletspannor bör omfattas av ev stöd för utbyte. I Frisk Luft - Nu har vi uppmärksammat problemet med gamla bränslepannor som har konverterats för pelletseldning och som, på grund av bristande reningsteknik, är allvarliga punktkällor lokalt.

Restriktioner behöver införas även för lokaleldstäder. Vi föreslår att stöd för utbyte utvidgas till att även gälla lokaleldstäder till utsläppsfria alternativ. Alternativt anser vi att det är mycket angeläget att starkare utsläppsrestriktioner införs - och implementeras.

I utredningen anges (s. 66) som skäl för att endast prioritera pannor att "Lokaleldstäder är därmed inte oviktiga för måluppfyllelsen men det är mer angeläget att få bort de mer förorenande punktkällorna." Vi vill på det starkaste framhålla att lokaleldstäderna i många tätorter är mycket starkt förorenande punktkällor som ger upphov till allvarliga hälsoproblem. Den kraftiga ökningen av förekomsten av lokaleldstäder i tätorterna under senare år accentuerar problemen för människors hälsa.

9.4.2 Ett system för genomförande

BBR 2017 bör gälla vid byte av vedpanna även utanför tätort för att förhindra att konventionella pannor från tätort installeras utanför tätort. Utan ev "skrotningspremie" eller restriktioner kommer förekomsten av starkt förorenande konventionella pannor utanför tätort att cementeras för lång tid framöver, eftersom det kommer att finnas ett stort utbud av utbytta men fungerande konventionella pannor på marknaden.

10.4.1 Vägledning för kommuner med avseende på kartläggning

Vi välkomnar att kartläggning införs för att stödja kommunerna i arbetet med att kontrollera utsläpp från småskalig vedeldning. Detta har efterfrågats även vid tidigare utredningar. (T ex SKL i "Småskalig förbränning av fasta biobränslen" 2010.)

Vår erfarenhet är att inte alla kommuner har kontroll över beståndet. Miljönämnderna vet sällan var föroreningskällorna finns, vilken ålder utrustningen har, om byte har skett, etc.

Kommunerna måste kartlägga beståndet av fastbränsleanläggningar vad gäller typ av eldstad, prestanda, bränsle, ålder m m, användningsgrad. Med hjälp av tillgänglig information om fastbränsleanläggningar kan kommunerna identifiera potentiella problemområden där åtgärder för att minska utsläppen från småskalig vedeldning kan sättas in för att minska utsläppen. Vi vill understryka att samtliga inköp, självbyggen och byten av pannor, rumsvärmare etc ska anmälas. Det är särskilt viktigt att få med vedspisar, öppna spisar och kakelugnar eftersom luftföroreningarna i tätort är störst därifrån. Större skyldighet att anmäla skulle dessutom kunna medföra en större medvetenhet om utsläppskraven

Ge sotare eller brandtekniker e d utökat uppdrag att utföra kontroll av bränsleanordningarna. Informera utövarna om de krav och det ansvar som följer av utövningen. Följ upp efterlevnaden. Självklart ska registret och kontrollen rapporteras till kommunen och ägas av kommunen.

Vidare verkar kommunernas tillsyn vad gäller luftföroreningar från småskalig vedeldning vara obefintlig, enligt vår erfarenhet. Mätningar görs sällan, eller så går man ihop med någon annan kommun och gör "skattningar". Aldrig i vedområden, mest kring stora vägar eller i centrum, och då är man ju mer intresserad av föroreningar från bilarnas avgaser. Vedrök räknas som ett icke-problem. Det är alltså mycket angeläget att de bristfälliga mätningarna i många kommuner utökas från att primärt gälla städer till att även gälla tätorter, där vedeldning ofta förekommer i mycket större utsträckning än i städer.

10.4.2 Informationsinsats

Frisk Luft Nu välkomnar ökad informationsspridning om utsläpp och hälsoaspekter. Det är mycket angeläget att eldaren får bättre och tydligare information om att det finns ansvar och skyldigheter förbundna med eldandet. En bättre spridning av kunskaperna om negativa hälsoeffekter och negativ klimatpåverkan av vedeldning är viktig för att vända inställningen till vedeldning i Sverige, inte minst bland barnfamiljer!

Vi anser även att reklam för kaminer mm borde ha restriktioner som reklam för alkohol och tobak eftersom röken medför stora hälsorisker samt ett högt antal förtida dödsfall.

Synpunkter ang rapporten i övrigt

Miljömålet Frisk luft lyder: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Ändå tillåts drygt 2 miljoner miljöfarliga anläggningar stå och pysa ut hälsofarliga rökgaser i våra bostadsområden, nära oss. Dagligen. Timmar i sträck.

Hälsovådliga luftföroreningar från rökgaser

NVs rapport har koncentrerats särskilt till bens(a)pyren, partiklar och sot, som alla ingår i vedrök. Men vedrök kan dessutom innehålla bl a svaveldioxid SO2, bensen, formaldehyd och dioxin (varav sistnämnda ett av de starkaste cancerogena gifter man känner till.)

Bensapyren. Vedeldning uppskattas svara för cirka 80 % av de svenska utsläppen av B(a)P och är därmed den största utsläppskällan. B(a)P är cancerogent (genotoxisk cancerogen), kan förorsaka hudcancer, lungcancer, cancer i urinblåsa, ha negativ födelsepåverkan, förorsaka neurologiska och kognitiva effekter, minskad fertilitet och kan orsaka mutationer i arvsmassan. Effekter på växande foster har bedömts vara de mest känsliga icke carcinogena effekterna av B(a)P.

Enl IARC: "Eftersom dessa effekter kan förekomma på grund av exponering till en enda B(a)P-molekyl, kan dessa effekter inte antas ha något gränsvärde." Med andra ord, all exponering är relevant för cancerrisken, ... och det är därför fördelaktigt att minska exponeringen så mycket som möjligt." ... och..."det går inte att definiera en nivå där hälsoeffekter inte skulle förekomma"...

Det är oroväckande att halten överskrids i merparten av landets kommuner!

Partiklar PM2,5. Småskalig vedeldning är även en av de huvudsakliga källorna till utsläpp avpartiklar, PM 2,5. Även partiklar uppges ha allvarliga effekter på människors hälsa: För tidig död, sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar, förhöjd risk för demens. Under längre exponering gäller detta även vid låga nivåer och kortare exponering (dagar). WHO har dragit slutsatsen att det finns ett samband mellan partiklar och dödlighet vid nivåer långt under gränsen för WHOs gränsvärde för PM2,5 samt preciseringen för miljömålet frisk luft. . "Åtgärder för att minska halterna kan därför motiveras även vid förhållandevis god luftkvalitet."

Halterna av PM2,5 är något högre i södra Sverige och i Skåne på vissa platser, speciellt Malmö.

Sot. Småskalig vedeldning är även den största enskilda källan till utsläpp av sot i Sverige. Sot har hälsoeffekter på andningsorganen. ..." kan sot ha nära 10-faldig större hälsoeffekt per masskoncentration än PM2,5."

Det är anmärkningsvärt att det finns så lite kunskap om sothalterna i vedeldningsområden. Sotförekomsterna behöver skyndsamt kartläggas så att åtgärder kan initieras.

Även bensen, som släpps ut från vedrök, är cancerogen.

Dioxin, som kan uppkommavid småskalig uppvärmning av bostäder,sprids i miljön,är svårnedbrytbart och misstänks påverka immunförsvaret, utveckling av nervsystemet, reproduktionsförmågan, hormonsystemet samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner.

För samtliga rökgaser är barn och äldre särskilt utsatta hälsomässigt. Samt de som redan har nedsatt hälsa.

Drygt 2 miljoner föroreningskällor/miljöfarliga verksamheter nära oss i vår boendemiljö tillåts släppa ut cancerogena ämnen i luften!

Inom Sverige uppskattas luftföroreningar orsaka cirka 7 500 förtida dödsfall per år. Därav kan 900 härledas till partikelutsläpp från vedeldning. Detta enbart från partikelutsläpp. Hur många förtida dödsfall kan dessutom de andra toxiska ämnena medför - B(a)P, dioxin, sot, bensen?

Även samhällsekonomin och klimatet påverkas

Förutom det mänskliga lidandet beräknas luftföroreningar medföra samhällsekonomiska kostnader. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år. (Studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.)

Utsläpp av partiklar, sot och koldioxid påverkar även klimatet. Vid dålig förbränning släpps även metan ut. Metan är en växthusgas med 20 gånger större effekt per kilo än koldioxid.

Naturvårdsverkets förslag ang byte och "skrotningspremie"

Naturvårdsverkets förslag är att byta ut de anordningar (äldsta vedpannorna) som släpper ut mest föroreningar. Vedpannornas antal är i och för sig minskande. Rumsvärmarnas bidrag till luftföroreningar kommer däremot att öka i betydelse, beståndet ökar oroväckande, sägs det i rapporten. Med ökade luftföroreningar som följd.

För att motivera ägaren föreslås denne få ett bidrag - skrotningspremie. Vidare föreslås att regleringen skulle senare kunna kompletteras för lokaleldstäder om det visar sig att den kraftiga ökningen av antalet lokaleldstäder skulle orsaka problem med luftkvaliteten och samtidigt påverka klimatet genom höga sotutsläpp.

Vi anser att detta förslag inte räcker på långa vägar för att minska luftföroreningarna i våra bostadsområden! Vi anser att man måste ta ett helhetsgrepp! Lokaleldstädernas utsläpp måste minskas samtidigt!

Även vid utbyte till keramiska vedpannor släpps föroreningar ut

Naturvårdsverket rapport: Även om bytet skulle ske till keramisk vedpanna, så sker utsläpp av PM2,5. ... "som i sin tur har ungefär sex gånger högreutsläpp per tillförd energienhet jämfört med el- och fjärrvärmesektorn."

Och angående B(a)P från keramisk panna..."vilken i sin tur är tio gånger högre än utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn."

PP-principen

Polluter pays principle. Det ska kosta att förorena! Vi har andra exempel på det: koldioxidskatten, energiskatt, bilskatt, sopförbränningsskatt, skatt på plastkassar, trängselskatt, etc. Det är självklart att verksamhetsutövaren av den miljöfarliga verksamheten ska betala ev administrativa kostnader för t ex utökad anmälningsplikt, kartläggning, kontroll o d.

Tidigare utredningar/rapporter

Problematiken med småskalig vedeldning har tidigare utretts flera gånger. Bl a "Småskalig förbränning av fasta biobränslen" 2010, "Småskalig vedeldning", rapport 4912, 1998, "Åtgärder för att minska utsläpp från småskalig vedeldning", rapport 4687, 1996 och "Utsläpp från småskalig vedeldning", rapport 4270, 1993." En massa fakta har redan redovisats och förslag har framlagts om att begränsa luftföroreningarna från vedeldning. Inget märkbart har hänt. Alltmedan vedrökens föroreningar accelererat.

Lagstiftning - ett verktyg att åtgärda vedröksproblem?

Enligt våra erfarenheter efter att ha haft kontakt med och hjälpt vedröksdrabbade under 20 år: Lagstiftningen fungerar inte i praktiken som den är tänkt. Det är dålig efterlevnad i de kommuner vi haft kontakt med under dessa år. Vid klagomål görs halvhjärtade utredningar, vetskap om hälsoproblemen är bristfällig eller nonchaleras och vid överklaganden litar överinstanserna på kommunernas utredningar. Kunskapskravet prövas inte - vedeldarna förstår ofta inte att deras rök genererar hälsoproblem för övriga boende i området. De litar på reklamen och på den information som kaminbranschen/-leverantörer framför att röken enbart innehåller vattenånga och att vedeldning är miljövänlig. I stället är det en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.

Bevisbörderegeln nonchaleras, även av överinstanserna. Utövaren ska visa att eldningen inte medför effekter för människors hälsa - omvänd bevisbörda. Denna bevisning nonchaleras. Verksamhetsutövaren är dessutom skyldig beakta miljöbalkens krav redan då det föreligger risk för att något ska inträffa.

De övriga lagparagraferna hoppas gärna också över, även av överinstanserna.

Enl 40 kap FMH får kommunen visserligen meddela föreskrifter om tillfälligt förbud. Men kommunerna gör inget, eftersom det står "tillfälligt". Det ordet har ställt till det, vilket även SKL påpekat tidigare i "Småskalig förbränning av fasta biobränslen" 2010. SKL framförde att de vill se möjligheter för kommuner att införa totalt förbud, och inte endast tillfälligt förbud, mot småskalig förbränning i vissa tätbebyggda områden där

meteorologiska och geografiska förutsättningar innebär att olägenheter för

människors hälsa kan uppstå. (Ett par kommuner har försökt införa förbud i vissa områden, men fått bakläxa.)

Däremot är man noga med att vedeldarens privatekonomi (avvägningsregeln) - att han inhandlat den miljöfarliga verksamheten och betalat dyrt för den - prioriteras framför grannars (de drabbades) hälsa. Att verksamhetsutövaren ska ta fram och bekosta de utredningar som behövs - förekommer inte. I stället ligger bördan på klaganden och kommunen.

Även Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler undergrävs. T ex att "Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas." Begränsas? Tolkningsfråga.

Det finns domar och regler etc att gå efter, dock betonas det att "varje ärende är unikt". Även om alla i ett eldstadsrikt område är drabbade, tvingas man klaga personligen. Att få ev rättelse kan ta flera år i anspråk, för oftast måste man överklaga kommunens beslut. Vi har haft kontakt med klaganden som fått ev rättelse först efter 10 - 12 år. Vem orkar med sådana processer - det tar tid och kraft. Dessutom ter sig det hela avskräckande för andra drabbade. Under tiden får eldaren fortsätta elda som han alltid gjort. Många drabbade tvingas flytta. Några för att finna att de hamnat i samma situation på den nya bostadsorten. Detta kan inte få fortgå!

I stället för att göra seriösa mätningar ("det är dyrt att mäta") när en drabbad blir utsatt för rökgaser i sitt boende, gör vissa kommuner enkäter och frågar övriga grannar i området. Är nu grannarna dåligt insatta i vad rökgaserna innehåller och vad de kan medföra för hälsoproblem, och är de dessutom vedeldare själv, så blir ju svaren därefter. Enkäter är ett oseriöst sätt att utreda vedröksproblematiken!

Vi anser också att det saknas hälsokompetens i vedeldningsärenden i överinstanserna!

Vi föreslår att en "Lag om småskalig eldning med fasta bränslen" införs! Vi har t ex en tobakslag (2018:2088) och det finns föreskrifter om tomgångskörning max en minut. Jämför man med "utsläppen" från cigarrettrök och tomgångskörning är det som att sila mygg och svälja kameler.

Marknadsmisslyckanden och incitament

Rapporten säger bl a att "miljöskadan inte är inkluderad i priset av produkten, att brukaren inte betalar för utsläppen eller inte förstår att den miljöpåverkan en aktör ger upphov till, drabbar tredje part."..."Kostnaden för miljöskadorna är idag inte kopplade till användningen av utrustningen, vilket ger felaktiga prissignaler till användaren." Vi håller helt med! Förorenaren/utövaren ska betala! Inte tredje part!

Incitament. "Användare av dessa vedpannor och lokaleldstäder betalar inte fullt ut miljöskadekostnaderna eller har incitament att minska miljöskadan".

Ett annat incitament att inte efterleva: ..."Hälsoskadorna till följd av utsläpp från småskalig vedeldning uppkommer först långt senare i tiden, till exempel genom lungproblem senare i livet eller förtida dödsfall. Därmed försvagas incitamenten för ägare av vedpannor eller lokaleldstäder att agera i nutid. Ju längre fram i tiden en skada uppkommer, desto svagare är incitamenten att agera i nutid. Sammantaget finns därmed skäl för en tydlig och direkt styrning." Vi håller helt med! Starkare styrning!

________________________________________________________________________

Till Socialdepartementet. Socialminister Göran Hägglund

Begäran besked om rapport till FN:s Barnrättskommitté

Med anledning av att Sverige skall rapportera till FN:s Barnrättskommitté i höst önskas besked om hur regeringen avser rapportera om sin barnfientliga energipolitik som

  1. tillåter toxiska, cancerogena, astma- och allergiframkallande samt hormonpåverkande rökgasutsläpp från pellet- och vedeldning i barnens boendemiljöer, förskole-, skol-, fritids- och utelekmiljöer
  2. subventionerar en ökning av ovan nämnda hälsofarliga utsläpp i barnens uppväxtmiljöer genom att ge statliga bidrag till fastighetsägare som byter från husuppvärmningssystem med mycket mindre hälsofarliga utsläpp från oljeuppvärmning och nollutsläpp från eluppvärmning.

Besked önskas också om hur regeringen avser rapportera om det faktum att inte någon barnhälsokonsekvensanalys har gjorts före dessa energipolitiska beslut.

Enligt artikel 44 i FN:s konvention om barnets rättigheter skall rapporter enligt denna artikel ange eventuella förhållanden och svårigheter som påverkar i vilken utsträckning åtagandena enligt denna konvention har uppfyllts. Rapporterna skall även innehålla tillräcklig information för att ge kommittén en god uppfattning om genomförandet av konventionens bestämmelser i det berörda landet.

I artikel 24 i Barnkonventionen erkänns barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och därvid ska de faror och risker som miljöförstöring innebär beaktas. Vidare skall alla effektiva och lämpliga åtgärder vidtas i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.

I artikel 23 erkänner konventionsstaterna att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.

Enligt artikel 6 skall konventionsstaterna till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Enligt artikel 4 skall konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention samt vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser.

Enligt artikel 3 skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

Enligt artikel 2 skall konventionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets handikapp.

________________________________________________________________________

Svar från MILJÖPARTIET, hösten 2006 (före valet)

Nya pelletspannor har rökgasrening, det stora problemet är gamla vedpannor. Vi arbetar hårt för att få bort sådan småskalig vedeldning i tätbebyggda områden, eftersom det orsakar cancer. Tyvärr kan vi inte styra helt över energipolitiken.

Vi vill avskaffa oljepannor för att barnen ska ha en framtid utan enorma klimatförändringar. Vi vill minska elvärmen, för att barnen inte ska behöva ta hand om vårt kärnkraftsavfall som vi själva inte vet vad vi ska göra med och som är en enormt stor hälsorisk (betydligt större än vedeldning i det långa loppet).

Vänligen,
Maria Wetterstrand


Svar från MONA SAHLIN 2006

Tack för dina brev med frågor kring vad regeringen gör för att förhindra att människor blir sjuka av luftföroreningar. Jag beklagar att ett svar har dröjt.

Jag vill börja med att poängtera att jag delar din oro för partikelutsläpp och andra luftföroreningar som medför negativa effekter på människa och miljö. Det är därför det för närvarande pågår ett arbete med att se över de generella utsläppskrav som gäller för vedpannor.

Regeringens politik för en renare luft bygger på miljömålet "Frisk luft" och har som övergripande syfte att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I miljömåls-propositionen i våras aviserade regeringen sin avsikt att utöka kommunernas möjlighet att meddela lokala föreskrifter för att komma till rätta med utsläppen från småskalig fastbränsleeldning, och då framför allt vedeldning. Regeringen avser därför att ändra förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. De kommuner som har lokala problem till följd av småskalig fastbränsleeldning ska genom ändringen kunna meddela lokala föreskrifter om utsläppskrav inom särskilt angivna områden. Ändringen i förordningen kan också innebära krav på installation av ackumulatortank, eller annan utrustning som ger motsvarande minskning av utsläpp till luften.

Biobränslen har en central roll i omställningen av det svenska energisystemet. För att omställningen till ett hållbart energisystem ska vara trovärdig också ur ett hälsoperspektiv är det avgörande att främja den mest effektiva och rena bioenergitekniken. I dag har utvecklingen av den storskaliga bioenergitekniken kommit längre än den småskaliga. Energimyndigheten har därför fått i uppdrag från regeringen att bland annat följa och stödja utvecklingen av tekniken för småskalig biobränsleeldning. I takt med teknikutvecklingen är det nödvändigt att återkommande pröva vilka energislag som bäst uppfyller de krav och mål som en modern miljö- och hälsoskyddsanpassad energipolitik stället.

I slutet av juni deltog Lena Sommestad, som är miljöminister, på ett miljöministermöte i Luxemburg där den viktigaste frågan för svensk del var det nya direktivet till luftkvalitet. Direktivet innehåller förenklingar av tidigare direktiv och nya bestämmelser om småpartiklar och är mycket viktigt om vi ska kunna ta de krafttag som är nödvändiga för att förbättra luftkvaliteten i Europa.

Med vänlig hälsning
Mona Sahlin

_____________________________________________________________________

Remissyttrande över Miljömålsrådets rapport "Miljömålen - allas ansvar"

(2004)

NätMotVed är ett nätverk mot småskalig vedeldning och annan fastbränsleeldning inom tätbebyggda områden. NätMotVed är ett ideellt och partipolitiskt obundet nätverk, som arbetar för en bättre folkhälsa.

Nätverket sprider kunskap om hälsoeffekter av vedrökutsläpp samt arbetar för att kraftigt begränsa småskalig vedeldning och annan fastbränsleeldning inom tätbebyggda områden.
I vissa utsatta områden arbetar vi för ett totalförbud mot vedeldning.

Vi instämmer i stort med Nature Associates remissyttrande (se bil 1) och vill dessutom tillägga följande - som i synnerhet gäller områdena Frisk luft, men även God bebyggd miljö m m.

Vi har genom medlemmar i vårt nätverk erfarit och fått många exempel på hur vedeldning kan drabba enskilda personer och familjer. Enligt rapporten måste dialogen med medborgarna öka.

VI i NätMotVed har erfarenheter som konsumenter, brukare, gräsrötter, medborgare.

Vi har erfarit att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för våra kommuner och miljönämnder. Kommunerna behöver - och har efterlyst - mera stöd för att kunna agera.

Vi har erfarit att det hos kommuner, men även hos Länsstyrelser, politiker, m fl - saknas kunskap om och förståelse för problemen med biobränsleeldning i småhus.

Mer forskning?

Utsläppen från vedeldning ÄR hälsovådliga.

Vi anser INTE att mer forskning kring det ämnet behövs. Vi kan peka på åtskilliga undersökningar och rapporter kring rökutsläpp och ohälsa, både svenska som utländska, utförda av seriösa forskare.

Forskare anser att vedeldning är ett hot mot folkhälsan och att vedeldning utgör den tredje största miljörelaterade cancerrisken i Sverige!

Är inte detta tillräckligt?

Man måste från myndigheternas och regeringens sida ta till sig de resultat och erfarenheter som finns!

Hur många ska bli sjuka av luftföroreningar från grannars eldande? Hur många ska få cancer? Hur många ska få luftrörsbesvär? Allergier? Astma? Etc etc.

Hur många ska behöva dö?

Hur går det ihop med Sveriges Miljömål 2, Frisk luft:Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Hälsa/ohälsa

Hälsofrågor måste få en mer framträdande plats när det gäller miljöbalken! Inte bara konsekvenser för miljön ska föras fram, även konsekvenser för människors hälsa/ohälsa måste betonas.

Barn lider mest av luftföroreningar. Det finns forskning kring detta. Hur ska vi lämna över när den unga generationen är mest illa utsatt redan nu?

Hur går vedeldning och utsläpp från vedeldning ihop med Mål för folkhälsan, prop 2002/03:35.

Sunda och säkra miljöer och produkter?

Miljö- och klimatpåverkan

Metan ger 21 ggr större påverkan på växthuseffekten är koldioxid, flyktiga kolväten ger 11 ggr större påverkan än koldioxid. Allt detta finns i ved- och pelletsrök. Plus att även utsläppen av stoft kan vara klimatpåverkande. (Enl Tore Janssons rapport - se nedan)

PLUS därtill naturligtvis konsekvenser för människors hälsa.

Partiklar

Per Kågeson, Nature Associates, anför i sitt remiss-svar om partiklar:

..."den totala partikelutsläppen från vedeldningen flera gånger större än den från bilavgaser."

Det finns anledning att frukta att det är de fina och ultrafina partiklarna som i första hand är farliga för människors hälsa. Vid förbränning av ved bildas en mycket stor mängd fina och ultrafina partiklar som väger lite. Kraven borde gälla mängden, dvs antalet partiklar per m3 och inte vikten av partiklar per m3.

Miljöfarlig verksamhet

Biobränsleeldning är miljöfarlig verksamhet - enligtmiljöbalken, enl vår miljöminister och vår folkhälsominister (brevsvar till vårt nätverk.) Vi vet att vi också har stöd i detta från Socialstyrelsen, Astma- och Allergiförbundet, m fl instanser.

Den småskaliga fastbränsleeldningens bidrag till Sveriges energitillförsel är 12 TWH d.v.s. knappa 2 %. I beaktande av samma verksamhets utsläpp, bl.a. >50 av PAH, >30 % av VOC samt >hälften av partikelutsläppet så anser NätMotVed att den borde förbjudas!

Enl Tore Jansson ("Eldning med fasta biobränslen i småhus: mars 2003.Energimyndighetens FoU-program)..."Begreppet "miljögodkänd" saknar stöd i lag och författning och är oegentligt. Icke förty har begreppet använts i många sammanhang av såväl regeringen som miljödomstolar och miljömyndigheter, vilket torde ha lett till att miljöbalkens hänsynsregler (kraven på att skaffa sig kunskap och välja lämplig plats samt utnyttja bästa möjliga teknik) åsidosatts."

Detta är allvarligt!

Även om en panna fått stämpeln miljögodkänd så är det INTE fritt fram att elda hur man vill!

Pannor: Energimyndigheten eller någon annan har ansett att med "småskalig vedeldning" avses eldning av ved i pannor från storlek små till 10 MW. Det kan vara förvirrande att bunta ihop alla dessa pannstorlekar med ett begrepp. Ett nytt begrepp för just småpannor för villor borde introduceras.

Eldning i gamla eldstäder är oekonomisk hantering av en begränsad resurs, gamla pannor har oftast en verkningsgrad på < 50 %, d.v.s. minst vartannat vedträ är bortkastat.

I enlighet med Nature Associates anser vi att det ska ställas krav på att eldning mot ackumulatortank även i de fall där pannan är "miljögodkänd".

Trivseleldning: De eldstäder som är tänkta till trivseleldning, dvs braskaminer och kakelugnar, är ett mycket stort problem. Vi ser att i framtiden kommer situationen i våra villasamhällen att bli ohållbar. I stället för bidrag till dessa borde det redan nu funnits centrala bestämmelser om restriktioner för hur och när dessa får eldas.

Vi anser att

  • vedeldning i tätbebyggda områden ska förbjudas
  • s k trivseleldande förbjudas
  • fjärr- och närvärme byggs ut
  • tvingande åtgärder införas för byte till miljögodkända förbränningsanläggningar.

Vi anser att beslut måste fattas om hur den framtida energipolitiken skall drivas. Det velande som funnits till nu måste ändras till beslut om att prisstopp för elpriser införs.

Kommunernas roll

...i miljöarbetet är särskilt stor genom den centrala roll de spelar i samhällsplaneringen, genom sitt ansvar för miljö- och hälsoskyddstillsyn, sitt verksamhetsansvar inom ett flertal områden men även genom närheten till medborgarna.(Miljömålsrådets rapport, sid 9)

Vi håller med.

Vi har erfarit att trots åtskilliga rapporter om vedeldningens miljö- och hälsorisker, så finns det en monumental okunskap i kommunernas miljönämnder om dessa.

Dessutom råder en stor tröghet med långa handläggningstider, som oftast mynnar ut i intetsägande beslut eller inget beslut alls. Ett överklagande av kommunens och länsstyrelsens beslut till miljödomstolen tar ofta 2-5 år.

Den som klagar över dålig vedeldning måste vara utrustade med stort tålamod. I de flesta kommuner "löses problemen" genom att offret hinner flytta. Eller att offret "sväljer förtreten och problemen" - låter sig utstå föroreningar, för att rädda "grannsämjan" och att också därmed slippa trakasserier och hot. De som orkar "stå på sig" under dessa år, de är lätt räknade. De ska tas på allvar!

Tillsynsplikten tas mycket lätt på från kommunernas sida. Vi har frågat miljökontor via enkät.

Ovanstående kombineras med att beslutsfattare och tjänstemän ofta själva är vedeldare och kraftfulla förespråkare för vedeldning. Vi funderar på begreppet jäv.

Rättstryggheten är liten för vedeldarnas grannar och rättsosäkerheten är stor för dem som drabbas av grannars eldning.

Vi ser detta som mycket allvarligt då det ju handlar om människors hälsa.

Miljöbalkens tillämpning undviks ofta. Miljöbalkens hänsynsregler, försiktighetsprincipen, bevisbördereglerna, att det är förorenaren som ska betala - allt detta sätts ur spel! Varför?

Vi har fått erfara att "det är så nyttigt med ved" (handläggare på kommun såväl som på Länsstyrelse) - och därmed sätts alltså lagen ur spel? Vi är förvånade över att sådant kan förekomma. Vad är det för rättsstat vi lever i?

Kommuner är osäkra, många av dessa som vi har pratat med, säger sig behöva bättre lagar och regler kring vedeldning. Kommunerna har bristande resurser, bristande tid, bristande kunskap.

Ett exempel: En kommuns miljökontor konstaterar att "ingen av de besökta vedeldarna har en vedpanna som lämpar sig för att utgöra huvudsaklig uppvärmningsanordning för fastigheten". Ändå ställs ingen av vedeldarna till betalningsansvar för den olägenhet som deras konstaterade miljö- och hälsofarliga verksamhet utgör.

I samma kommun så avvecklar man dessutom Agenda-21-samordnaren - av besparingsskäl.

Dessutom kan de flesta kommuner inspektera och utföra tillsyn endast under tjänstetid, d v s mellan kl 9 - 17, måndag - fredag. Eldningsinspektioner utförs tyvärr i många fall under de varmare månaderna. (!)

Det är viktigt att problem med störande vedeldning direkt behandlas som hälsoskyddsproblem. Kommunerna måste känna sitt ansvar och handlägga snabbt.

Anmälan om störande eldning måste kunna ske anonymt. Kommunen är därpå skyldig att utöva sin tillsyn. De skall inte behöva en motpart, tillsyningsmyndigheten själv är den naturliga motparten. Det handlar om vår hälsa.

Vi håller med om att "problemen" i synnerhet kan gälla de mindre (och mellanstora) kommunerna, och där man slopat sina miljökontor och låtit dessa uppgå i byggnadsnämnd och liknande.

Socialstyrelsens erfarenhet av miljökonsekvensbeskrivningar är att hälsoeffekterna är bristfälligt beskrivna och ibland helt negligerade.(s 30) Det är också vår mening. Människors hälsa i miljöbalken bör vara mer framträdande!

Självklart ska det vara miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningar när det gäller ved- och pelletseldning.

Ge kommunerna rätt att med stöd av Miljöbalken planera rökfria områden, avskilda från trivseleldande, samtidigt som man planerar värmeförsörjningen med fjärrvärme.

Ge dem i samma paragraf möjlighet att i befintliga områden reglera trivseleldningen

Koppling miljöbalk / fysisk planering / samhällsplanering

Det måste införas "rökfria områden", avskilda från trivseleldande. (Se ovan)

Energiskatt har införts föratt minska miljöbelastningen från energianvändning från bostäder och lokaler. Vi förstår inte att el och vindkraft, t ex, ska beskattas, medan biobränsle "slipper undan"! Vedrökens utsläpp belastar hälsa och miljö hårt! Vedeldare ska betala energiskatt! Slopa gärna från andra, mindre hälsobelastande energikällor!

Förorenaren ska betala, enigt miljöbalken och enl rättsmedvetandet. Hur betalar förorenaren, vedeldaren? I stället får han bidrag till miljöfarlig verksamhet av staten, han slipper betala energiskatt, m m.

Grannarna, offret för föroreningarna, får i stället betala - med sin hälsa.

Vedeldaren flyr från skatten, vilket innebär ökade utsläpp från dålig vedeldning, vilket innebär ökad miljöbelastning, vilket innebär ännu större vedhögar på villatomterna som skall eldas upp i gamla enkel- och kombipannor o.s.v.

Schablonbeskatta fastigheterna m.a.p. energiförbrukning!

Precis som med cigarrettpaket ska det införas varningstext på eldstäder, kaminer, etc!

Även passiv rök dödar.

Passiv rökning från cigarretter ger långt långt ifrån samma problem som vedrök!

Självklart ska tillståndsplikt för ved- resp pelletseldning införas! Alla grannar som kan beröras av röken, ska tillfrågas. Veto ska gälla.

Tillstånd ska gälla samtliga eldstäder: pannor, kaminer etc, även eldstäder med 3-årig sotarfrist - eftersom de oftast används betydligt mer än vad miljökontor, Länsstyrelser och utredare tror.

Inomhusmiljön

...är beroende av utomhusmiljön. Med grannars rökutsläpp så blir automatiskt inomhusmiljön ohälsosam!

Miljöbalken kan innebära krav på ägare av byggnader också i befintlig bebyggelse. (Miljömålsrådets rapport, sid 31)

...."Balken ställer också tydligare krav på egenansvar, vilket bl a innebär att man fortlöpande ska planera o kontrollera sin fastighet för att motverka eller förebygga att det uppkommer olägenheter för människors hälsa eller påverkan på miljön".(s 31)

VARFÖR ställs inte dessa krav på vedeldares fastigheter? Släpper man ut rök, så blir grannar och grannskapet förorenat. Helt klart och logiskt!

Ventilationen framhålls av miljömålsrådet som mycket viktig.

Mekanisk ventilation blir alltmer viktig och rekommenderas av Boverket. Kan det då vara rimligt att fastigheter som utrustats med luftvärmeväxlare skall behöva stänga av ventilationen för att inte riskera att suga in luft som förorenats med vedrök? Med ventilationen förs partiklar och lukt från grannars eldning in med mer än 200 kubikmeter/timme. Resultatet av detta blir inte god bebyggd miljö.

Information, kommunikation som styrmedel. Dialog med medborgare.

Utbildnings- och informationsbehov föreligger klart. Vad vi erfarit är att kommunala rådgivningen mestadels rört sig om att bjuda in kamintillverkare etc. Vad vi erfarit är att sällan eller aldrig har något om miljöproblemen med vedeldning tagits upp.

Dialog är viktig. Kunskap om vedeldningens utsläpp är viktig. Nu byggs i stället dimridåer, förorenaren får bidrag och beröms för sin "miljövänlighet". Samtidigt så är man miljöförorenare och spridare av hälsorisker!

Det är angeläget att centrala instanser går ut och dementerar "irrläror", som t ex att vedeldningsröken skulle innehålla "skyddsänglar" (enligt en doktorsavhandling på Chalmers i Göteborg, som har marknadsförts på ett sätt som forskarna enligt uppgift inte avsett). Detta har bland annat inneburit att vedeldare som ett argument mot grannars klagomål framfört att man istället borde vara tacksam för det, då röken innehåller hälsosamma delar. Andra exempel finns på eldare som undersöker hur mycket av skorstensröken man skall ta in i sitt hus för att tillgodogöra sig dessa "nyttiga" ämnen.

Vederhäftig information är nödvändig till hela samhället. Vi måste lämna "grottstadiet" då vi var i beroende av elden för att överleva. Detta behov verkar sitta kvar i våra gener. Kunskap till hela samhället, beslutsfattare i alla nivåer, tjänstemän, handläggare, eldare, ja ALLA måste bli medvetna om de risker som biobränsleeldningen innebär för vår hälsa.

________________________________________________

Till Miljödepartementet. Miljöminister Lena Sommestad

...
Då vi läser om att Du, för att förbättra vår miljö, vill höja bensinskatten och därigenom nå miljömålen påminns vi återigen om att det inte görs något åt småskalig fastbränsleeldning.

Eldning med ved i tätbebyggt område ökar i katastrofal omfattning. Detta är ett miljöproblem som våra kommuner inte har givits mandat att hantera. Det partikelutsläpp som vedpannor, braskaminer och kakelugnar producerar är stort. Enligt Per Kågeson bidrar vedeldningen med ett partikelutsläpp som är mer än dubbelt så stort som vad landets vägtrafik producerar.

De nya varningarna om mängden partiklar i vår luft som misstänks orsaka att ca. 5000 personer avlider varje år gör oss ännu oroligare. Vi anser det synnerligen angeläget att Miljödepartementet vidtar de åtgärder som krävs för att eliminera eller reducera vedeldning i tätbebyggt område.

Att ge bidrag till kakelugnar och braskaminer som tidigare skett har givit helt fel signaler. Gemene man tror nu att detta är bra, att vedeldning är helt OK, när den i själva verket är "miljöfarlig verksamhet" vilket ju innebär att vedeldaren skall bedriva sin verksamhet under ansvar och med stor försiktighet så att den inte orsakar olägenhet för kringboende.
Detta fungerar inte alls idag.

Därför anser vi att Du, som Miljöminister, måste fatta beslut om restriktioner för småskalig fastbränsleeldning i tätbebyggt område samt att Du på ett tydligare sätt informerar befolkningen om vedeldningens miljö- och hälsorisker.

Sedan början av nittiotalet har bl.a. Naturvårdsverket lämnat flera rapporter om hur miljö- och hälsofarlig vedeldningen är men någon reaktion från regeringen har inte kunnat märkas.

Vi har under senare år iakttagit hur vedeldningen ökat katastrofalt!
Som ett exempel kan nämnas ett litet samhälle där en av medlemmarna i FriskLuft-Nu bor. Där har antalet vedeldare ökat, från 3-4 stycken i början av nittiotalet, till ett fyrtiotal villor som idag regelbundet eldas med ved. En ökning med femhundra procent!
Det finns gott om exempel på orter där ökningen av vedeldning är lika stor eller större!

Många fastigheter har idag mekanisk ventilation för att uppnå de rekommendationer som BBM, Miljömålsrådet m.fl. ger för att få en god luftmiljö inomhus.

Kombinationen värmeväxlare med styrd till- och frånluft och vedeldande grannar i villaområden fungerar inte och är ofta föremål för anmälningar till kommunernas miljökontor. Vedröken utomhus ventileras in i bostaden och orsakar olägenhet.
Den mängd luftföroreningar som finns ute kommer också att finnas inomhus.
Röklukt, sot och partiklar inomhus tillhör vardagen för dessa familjer och ohälsa i form av astma, allergier samt hjärtkärlsjukdomar är kända resultat som finns väl dokumenterade i all e-post som nått FriskLuft-Nu. Dessutom anser forskare att vedeldning utgör den tredje största miljörelaterade hälsorisken efter utsläpp från vägtrafik och radon i bostäder.

Att kategoriskt förorda byte från oljeeldning till vedeldning i kombipanna anser vi vara fel. Miljö- och hälsomässigt är utsläppen från en oljeeldad panna lägre än utsläppen från en vedpanna, även om vedpannan är av s.k. "miljögodkänt" utförande och är kopplad till ackumulatortank!

Vedeldningens utsläpp av metan som 2003 var 79 kton och BHM:s kontrollmätningar 2004 som resulterade i ännu högre metanvärden anser vi vara goda skäl för någon form av åtgärd från Miljödepartementet. Som bekant påverkar metan växthuseffekten 23 ggr mer än CO2, ett faktum som ofta "glöms bort" i diskussioner där vedeldningen i stället framhålls som ett miljöneutralt biobränsle!

Vi har även noterat problematiken i att Sveriges utsläpp av kolväten 2003 var 430 kton och att samma kolväteutsläpp enligt EU:s takdirektiv skall vara reducerat till 241 kton år 2010.
Vi är skeptiska till hur detta skall kunna ske när vi konstaterar den enorma ökningen av vedeldningens omfattning och samtidigt noterar myndigheternas uttalanden om att biobränsleanvändningen skall öka!

- Tomgångskörning längre än en minut är förbjudet.
- Tobaksrökning i offentliga lokaler är förbjuden.
- Sommaren 2005 utfärdas totalförbud mot tobaksrökning på alla näringsställen.

Men s.k. "trivseleldare" som pyreldar i gamla kombipannor, braskaminer, kakelugnar och insatsförsedda öppna spisar enbart för att reducera sin elräkning tillåts fortsätta med sin verksamhet. Eller rättare sagt, kommunernas miljökontor "förstår problemet" men "kan i dagsläget inte göra något konkret åt saken".

Vedeldningens utsläpp är gigantiska, speciellt om man betänker att småskalig fastbränsleeldning endast bidrar med 12 TWh vilket utgör knappt två (2) procent av Sveriges totala energitillförsel som enligt Energimyndigheten är ca. 620 TWh. Vi menar att vedeldningens tvåprocentiga bidrag lätt kan ersättas med andra energikällor t.ex. när- och fjärrvärme, vindkraft, solenergi, värmepumpar m.m. ...

- Vi förväntar oss ett besked om hur och när miljödepartementet/regeringen har för avsikt att lösa problemet med småskalig fastbränsleeldning i tätbebyggt område!
- Vi anser slutligen att om de nationella miljömålen skall ha förutsättningar att kunna nås måste ett förbud mot småskalig fastbränsleeldning i tätbebyggt område vara en av åtgärderna i regeringens miljöarbete.

Svar från MILJÖDEPARTEMENTET, Lena Sommestad 2003

...
Hälso- och miljöproblemen vid småskalig vedeldning utgörs dels av bebyggelsens täthet, topografi eller andra förhållanden, dels problem för närboende som hanteras i enskilda ärenden, dels ett storskaligt miljöproblem på grund av stora utsläpp av bl.a. flyktiga organiska ämnen (VOC). För att åtgärda dessa olika problem kan olika förändringar av regelverket behöva göras.
...
Jag anser dock att de bestämmelser som finns i Miljöbalken är fullt tillräckliga för att komma tillrätta med klagomål i enskilda ärenden. För att få en så samstämmig rättstillämpnig som möjligt tas informationsmaterial och annan vägledning fram av bl.a. Naturvårdsverket. ...

Ett första steg för att få ned utsläppen från vedeldning är att undvika försäljning och installation av icke miljögodkända vedpannor och lokaleldstäder i hela landet. Därmed skulle de gamla pannorna med höga utsläpp på sikt bytas ut mot moderna pannor med betydligt lägre utsläpp.
Regeringen har därför i Miljömålspropositionen 2000/01:130 tagit upp att utsläppskraven i byggreglerna bör kompletteras och gälla även utanför tätort. Boverket är den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Detta innebär bl.a. att Boverket har till uppgift att ge en samlad redovisning av måluppfyllelsen och föreslå kompletterande insatser. Boverkets regleringsbrev för 2003 innehåller också mål om att god kvalitet i byggandet skall främjas genom utveckling av verifierbara funktionskrav i Boverkets föreskrifter och allmänna råd.
Här finns också krav på återrapportering till regeringen om hur detta arbete fortskrider samt krav på en tidsplan för det fortsatta arbetet.

När det gäller behov av övriga förändringar av bygglagstiftningen finns en kommitté som skall se över plan- och bygglagen (Dir. 2002:97). Ett av kommitténs övergripande mål är att stärka plan- och bygglagstiftningens roll som ett instrument for hållbar utveckling. Kommittén kan även komma att tydliggöra hur detaljplan, områdesbestämmelser och översiktsplan kan utnyttjas för att förebygga olägenheter.

I övrigt kommer vi att ta del av en utredning som inväntas inom kort från Energimyndigheten med förslag till förändrat regelverk för småskalig vedeldning samt noga följa pågående utredningar och vid behov överväga ytterligare reglering.

Utöver lagstiftning är information och vägledning till vedeldare och boende i områden med problem mycket viktigt. Det har ju en mycket stor betydelse hur man eldar, vilken typ av utrustning man har, att installation av eldstad och i vissa fall ackumulatortank sker på ett korrekt sätt. Dessutom har det stor betydelse vad man eldar, veden skall vara torr och förvaras under tak eller dylikt. Kommunernas vedpolicys är mycket värdefulla då man genom rekommendationer kan komma långt i att t.ex. förhindra olämplig nylokalisering av eldstäder.

Med vänliga hälsningar
Lena Sommestad


Svar från HÄLSOMINISTER Morgan Johansson 2003

...
Tack för Ditt brev om vedeldning I tätbebyggda områden.
Det är ett viktigt hälsoproblem som Du tar upp och som också uppmärksammades av den nationella folkhälsokommitten (SOU 2000:1).
De framhöll bl.a. "Tillgången till frisk luft är en väsentlig naturresurs som är av stor betydelse för folkhälsan.

De två stora globala miljöhoten är utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen och utsläppen av främst freoner. De ger upphov till växthuseffekten och påskyndar uttunningen av det skyddande ozonskiktet.

Hälsoriskerna med luftföroreningar är i hög grad ett tätortsproblem med många lokala källor som trafiken, energiförsörjning, uppvärmning och industriell verksamhet. Vedeldning är en annan viktig källa till hälsofarliga föroreningar i luften."
Det är därför bra ur folkhälsosynpunkt att ett av miljökvalitetsmålen just är "Frisk luft". Miljöministern och jag har således ett gemensamt intresse av att motverka hälsoriskerna vid uppvärmning av våra bostäder.

Vedeldning regleras närmast i Miljöbalken, där det i förordningen (1998:99) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd står: "Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen meddela föreskrifter om tillfälligt förbud mot småskalig eldning med fasta bränslen inom särskilt angivna områden."

Vissa kommuner har givit bidrag till privatpersoner för inköp av ackumulatortank med hjälp av statliga medel från det lokala investeringsprogrammet (för ett ekologiskt hållbart samhälle). Varje nyinstallation inom tätort skall sedan flera år vara "Miljögodkänd" dvs. klara utsläppskraven i Boverkets föreskrifter (Byggnormen). Mycket viktigt är förstås att handhavandet är riktigt; att eldning endast sker med torr ved och att tillräckligt med syre får tillträde för fullständig förbränning. Många miljöförvaltningar anordnar kurser och sprider information på annat sätt.

Uppstår trots detta miljöproblem för de kringboende är miljönämnden i respektive kommun den instans som de kan vända sig till.

Med vänlig hälsning
Morgan Johansson


Svar från STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2003

"FHI medverkar också i mindre grupper. Ett exempel är Energimyndighetens styrgrupp för forskningsprogrammet "Utsläpp och luftkvalitet". Här ingår också forskning om "Biobränsle, Hälsa och Miljö". Målsättningen med den senare har varit att beskriva hur användningen av biobränsle påverkar utsläpp, luftkvalitet och hälsa samt hur dessa faktorer påverkas av framtida ökad biobränsleanvändning och teknikutveckling. Planeringshjälpmedel för kommunerna har tagits fram, t ex Plats för eldning och Eldning med fasta biobränslen i småhus. I styrgruppen har FHI och Socialstyrelsen i uppgift att bevaka att hälsoeffekter tas upp och värderas. Resultaten från projekt som ingår i programmet kommer att presenteras i form av skrifter, som beräknas bli klara till hösten."

Svar från BOVERKET 2003

"I dagsläget ställer de föreskrifter som finns i BBR de hårdaste kraven på byggnader med fastbränsleanordningar inom tätort. Boverket arbetar med att revidera BBR. På vilket sätt en ändring av de aktuella avsnitten kommer att ske är inte klart, eventuellt kan ändringarna komma att ske så att de utsläppskrav som gäller inom tätort också kommer gälla utanför tätort. Något beslut finns ännu inte i frågan.

Även en europaharmonisering av kraven på fastbränsleanläggningar kommer att beaktas. Bygglagstiftningen med förordningar och föreskrifter ger förutsättningarna för att man bygger och installerar rätt. Men sedan måste man också elda rätt. Handhavandet av eldningsutrustning spelar stor roll för ett bra resultat. Även om man uppfyller kraven enligt BBR så kan miljö- och hälsoskyddsnämnden med stöd av miljöbalken och tillhörande förordningar ingripa under bruksskedet om det uppstår olägenheter för människors hälsa."

Svar från BARNOMBUDSMANNEN 2003

"Tack för ditt e-postbrev med information och frågor kring barnombudsmannens insatser om vedrök. Barnombudsmannen har sedan en tid tillbaka inte huvudansvaret för frågor om barnsäkerhet. Huvudansvaret för dessa frågor ligger på den barnsäkerhetsdelegation som regeringen skapat. Jag delar dock din oro kring barns ökade allergiska besvär och att vi måste verka för att ta reda på orsakerna och sambanden till detta. Jag har dock begränsade kunskaper kring vedeldningens betydelse för dessa ökade besvär.

För närvarande tillhör inte detta något av våra prioriterade områden.

Svar från SOCIALSTYRELSEN 2003

"Socialstyrelsen är av den uppfattningen att orsakssambandet mellan vedeldningsrök och människors ohälsa är väl känt. Hur snabbt utfasningen av vedeldning med äldre, icke miljögodkänd teknik kommer att ske är en politisk prioritering."


Svar från Miljödepartementet, departementssekreterare Gisela Köthnig, 2003

...
Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att klargöra problematiken med småskalig vedeldning ett antal gånger, senast 1998. Dessutom bedrivs en omfattande forskning inom ramen för Energimyndighetens forskningsprogram.
Precis som ni tar upp har det visats att vedeldningen kan ge upphov till allvarliga miljö- och hälsoproblem."
"Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att utsläppen av bl.a. VOC (flyktiga organiska kolväten) måste minska. Eftersom en av de stora källorna till VOC är småskalig vedeldning krävs åtgärder här.

För att uppnå målet Begränsad klimatpåverkan krävs en ökad användning av biobränsle.
I första hand bör biobränsle användas i stora förbränningsanläggningar med god rening som levererar värme och el. Om fjärrvärme inte är ett alternativ kan s.k. närvärme som kan försörja en mindre samling med bebyggelse bli aktuellt. Om inga av dessa alternativ är aktuella kan enskild uppvärmning med biobränsle (ved, pellet) vara en lösning under förutsättning att modern "miljögodkänd" teknik används. I de allra mest tätbebyggda områdena är det dock inte lämpligt med småskalig vedeldning då det har visat sig att även moderna installationer kan ge upphov till olägenheter för närboende bl.a. beroende på topografi och väderleksförhållanden."
"I och med miljöbalkens införande fick vi också miljökvalitetsnormer (MKN), ett nytt verktyg i miljöarbetet. Förordningen om miljökvalitetsnormer (2001:527) innehåller normer för bl.a. partiklar som skall gälla från 1 januari 2005. För att klara denna norm kommer åtgärder att krävas i vissa områden. Då vedeldning är en betydande källa för partiklar kan åtgärder komma att behövas även här."
"Miljöbalken innehåller även andra bestämmelser som gäller miljöfarlig verksamhet, vilket omfattar bl.a. vedeldning.

Det finns dels bestämmelser som riktar sig till utövaren av den miljöfarliga verksamheten d.v.s. vedeldaren och som kan användas I det enskilda fallet när olägenhet kan konstateras, dels bestämmelser om att kommunen kan meddela lokala föreskrifter med tillfälligt förbud mot vedeldning i särskilt angivna områden. I Boverkets föreskrifter finns utsläppskrav på nyinstallation av eldstäder inom tätort. Det finns alltså ett omfattande regelverk som det i vissa delar finns behov av att förbättra. Redan idag kan sägas att departementet kommer att ta upp frågan om möjligheter att ändra lagstiftningen i syfte att minska luftutsläppen för övervägande. Inom kort väntas en utredning från Energimyndigheten med förslag till förändringar av reglerna som departementet ska ta del av."
"Utöver lagstiftning är information och vägledning till vedeldare och boende i områden med problem mycket viktigt.
Det har ju en mycket stor betydelse hur man eldar, vilken typ av utrustning man har, att installation av eldstad och i vissa fall ackumulatortank sker på ett korrekt sätt.
Dessutom har det stor betydelse vad man eldar, veden skall vara torr och förvaras under tak eller dylikt.
Kommunernas vedpolicys är mycket värdefulla då man genom rekommendationer kan komma långt i att t.ex. förhindra olämplig nylokalisering av eldstäder."

Vänlig hälsning
Gisela Köthnig


Svar från NATURVÅRDSVERKET 2003

...
Tack för brevet om hälsoproblematiken med vedeldning.
Du tar i brevet upp de hälsoproblem som är förknippade med småskalig vedeldning. Naturvårdsverket är väl medvetet om de problem som du pekar på. Utsläppen från småskalig vedeldning är allvarliga och åtgärder för att minska dessa utsläpp är viktiga.

Ett första steg är att undvika försäljning och installation av icke miljögodkända vedpannor och lokaleldstäder i hela landet. Därmed skulle de gamla pannorna med höga utsläpp på sikt bytas ut mot moderna pannor med betydligt lägre utsläpp.
Det är därför angeläget att utsläppskraven i byggreglerna kompletteras till att gälla även utanför tätort.
Regeringen tog upp detta i Miljömålspropositionen.

Uppvärmning av bostäder med förnyelsebara energikällor är en viktig del i omställningsarbetet till ett ekonomiskt och ekologiskt energisystem. Vid småskalig förbränning av biobränslen är det dock en förutsättning att det sker i anläggningar med modern teknik med effektiv förbränning för att få dels ett effektivt utnyttjande av resursen biobränsle och dels så låga utsläpp som möjligt. Där det är möjligt bör i första hand fjärrvärme komma i fråga.

Naturvårdsverket har sedan början på 1980-talet utrett miljö- och hälsoproblem orsakade av småskalig vedeldning samt möjliga åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Tre uppdrag från regeringen har redovisats i rapporter år 1993, 1996 och 1998.

Det finns idag på marknaden modern teknik för såväl ved som pellets med mycket bra prestanda och låga utsläpp.
Det är naturligtvis önskvärt att enbart sådana anläggningar installeras även utanför tätort.

Boverket är den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö". Regeringen följer Boverkets arbete och kommer vid behov överväga ytterligare reglering, som framgår av bifogade skrivelser från miljöministern till Per Kågeson och till riksdagen om småskalig vedeldning. ...

Svar från ENERGIMYNDIGHETEN

Ang. skrivelse om barns miljö och hälsa.

Frisk Luft - Nu! har begärt besked om vilka åtgärder Energimyndigheten avser att vidta för att uppfylla Sveriges åtagande att ge barnen en hälsosam uppväxtmiljö. När kommer Energimyndigheten vidta de åtgärder som krävs för att undanröja de hälsofarliga utsläpp och eliminera den ohälsa som vedeldning och annan fastbränsleeldning inom tätbebyggda områden orsakar?

Energimyndigheten stöder forskning som syftar till att ta fram underlag om vedeldningens utsläpp, spridning och hälsopåverkan, inom ett forskningsprogram Utsläpp och luftkvalietet och då särskilt inom ramprojektet Biobränsle-Hälsa-Miljö, BHM. Till stöd för Energimyndigheten vid val av vilka projekt som ska ges stöd finns styrgrupper. I styrgruppen för forskningsprogrammet Utsläpp och luftkvalitet deltar representanter för Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Stockholms läns landsting, Svenska kommunförbundet och Svenskt näringsliv.

Forskningsprogrammet Utsläpp och luftkvalitet startade år 2000. Syftet med insatserna inom programmet har varit att på olika sätt stärka kunskapen om förbränning samt utveckla metoder och verktyg för att bättre kunna mäta, utvärdera utsläpp av hälsoskadliga ämnen i luften vid förgasning och förbränning i små anläggningar <10 MW. Kunskapen och mätverktygen ska vara till nytta vid t.ex. kommunernas fysiska planering för att kunna värna om god luftkvalitet i bebyggd miljö, en central fråga för människors hälsa.

Forskningsresultaten redovisades vid en Workshop på Energimyndigheten den 15 oktober 2003. Deltagarna hade vid grupparbeten möjlighet att framföra önskemål om inriktning på Energimyndighetens stöd till fortsatt forskning inom området eller till hur implementering av den framtagna kunskapen bäst genomförs. Frisk Luft - Nu! hade en representant som deltog i Workshopen.

Frisk Luft - Nu! deltar även i andra projekt inom Utsläpp och luftkvalitet såsom remissinstans och genom att delta i seminarier. Energimyndigheten ser denna möjlighet till dialog som mycket viktig.

Resultaten från forskningen inom ramprojektet BHM visar att, vid tillfällen då inversion råder, finns risk att olägenheter uppstår i närområdet till utsläpp från vedeldning med dålig teknik, t.ex. en gammal vedpanna som ej är ansluten till en ackumulatortank. Det finns vid dessa inversionstillfällen risk för att den miljökvalitetsnorm för partiklar som ska gälla år 2005 kommer att överskridas.

Genom att berörda myndigheter deltar i arbetet inom forskningsprogrammet Utsläpp och luftkvalitet sker en direkt spridning av informationen om resultaten från forskningen till dem som handlägger aktuella frågor.

När alla forskningsresultat föreligger kommer Energimyndigheten att på olika sätt verka för att det skapas förutsättningar för att komma tillrätta med dålig vedeldning som förorsakar olägenhet.
...

Med vänlig hälsning
Thomas Korsfeldt


Svar från CENTERPARTIET

Centern är FÖR vedeldning!

Utsläppskraven anser jag vara det som är det väsentliga och skall ställas högt, men inte att utesluta en specifik uppvärmnings-anläggning som Boverket gör med undanflykter som att kräva automatiserad matning.
Nya vedpannor, som det handlar om vid konverteringsbidrag, har mycket bra rening och vi är för vedeldning.
Förbundsordförande Centerkvinnorna
Centerkvinnorna - Sveriges största politiska kvinnorförbund

Svar från HANDIKAPPOMBUDSMANNEN 2002

"Handikappombudsmannen (HO) är en statlig myndighet som bevakar frågor som angår rättigheter och intressen för personer med funktionshinder. Enligt FN:s standardregler ska staterna införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för personer med funktionshinder, oavsett vilka eller hur stora funktionshinderna är (regel 5).

Staterna ska ha fortlöpande kontakt med handikapporganisationerna och säkerställa att de kan delta i utformningen av den allmänna politiken. Staterna ska erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor (regel 18).

Det är HO:s uppfattning att de behov som personer med allergier, astma eller annan överkänslighet har ska beaktas i samma utsträckning som staten beaktar behoven för personer med andra funktionshinder.

HO har uppmärksammat de problem som ni beskriver i ert brev och är medveten om den intressekonflikt som uppstår. Detta kommer att beaktas i HO:s vidare arbete.

Astma- och Allergiförbundet har fått i uppgift att utarbeta en nationella handlingsplan för arbetet med astma och allergier. Dit kan ni även vända er med era synpunkter."

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svar från BARNOMBUDSMANNEN 2001

BO utövar ingen tillsyn över andra myndigheter och ingriper inte heller i enskilda ärenden. Vi föreslår t ex ändringar i lagstiftningen och arbetar för att myndigheter, kommuner och landsting ska använda barnkonventionen som utgångspunkt i sina beslut. Målet är att konventionen och dess avsikter ska finnas med i alla beslut som rör barn.

När det gäller småskalig vedeldning och dess påverkan på barns hälsa vill BO särskilt lyfta fram barnets rättigheter i barnkonventionens artiklar 2,3,4,23 och 24.

BO har också mottagit ett e-brev 2001-06-11 från Astma- och allergiföreningen i Täby och Danderyd rörande samma fråga. I detta brev hänvisas på ett föredömligt sätt till FN:s konvention om barnets rättigheter.
Den information vi fått genom ditt e-brev och Astma- och allergiföreningen i Täby och Danderyd har bidragit till att öka vår kunskap inom det aktuella området och kommer att användas som underlag i vårt opinionsbildande arbete."

Svar från BOVERKET 2001

"Det ni framför är primärt inga Boverksfrågor, varför vi inte har några direkta synpunkter på er skrivelse. Vi har fått den som "orientering" och tar den som sådan.

Att småskalig vedeldning medför olägenheter (framför allt i början av eldningstillfället när rökgastemperaturen är låg) är välkänt. Boverket är alltså medveten om de negativa konsekvenser som utsläpp vid dålig förbränning i samband med enskild uppvärmning medför. Boverket har dock inga befogenheter eller maktmedel att förhindra vedeldning. I strävan att minska beroendet av el för uppvärmning av bebyggelse är det helt klart att alternativ bör väljas med minsta möjliga påverkan på omgivningen, t ex gemensamma lösningar genom fjärrvärme i större och mindre anläggningar och enskilda lösningar genom utvinning av värme från sol, (vind), jord och vatten."

Svar från SOCIALSTYRELSEN 2001

"Socialstyrelsen har under flera års tid, i olika sammanhang, påpekat att småskalig vedeldning, företrädesvis i tätbebyggda områden, är ett problem för många människor och att luftföroreningarna också kan utgöra en hälsorisk.
Socialstyrelsens uppfattning i frågan framgår bland annat av rapporten "Hälsorelaterade miljökvalitetsmål och åtgärder för ekologiskt hållbar utveckling". Även i äldre rapporter och skrifter har detta problem belysts, t ex "Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende".

I arbetet med de nya miljömålen hade Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att göra en samlad översyn av vilka hälsorelaterade delmål och åtgärder som behövs för att målen ska kunna uppnås. Socialstyrelsens arbete finns redovisat i den ovan nämnda rapporten.
Under målet Frisk luft tas bland annat upp att det finns behov av en reglering av småskalig vedeldning och öppen eldning av trädgårdsavfall i tätbebyggelse.
En ändring i Miljöbalken skulle kunna innebära att kommunerna ges möjligheter att varaktigt förbjuda vedeldning inom vissa områden och inom vissa områden endast tillåta bästa teknik.
I rapporten påpekas också behovet av ökad information och utbildning i effektiv eldningsteknik och att det sker en teknikutveckling av anläggningar för småskalig vedeldning.

Av den nationella miljöhälsoenkäten som presenteras i "Miljöhälsorapport 2001" framgår att det är en stor del av befolkningen (ungefär var tionde invånare) som är besvärad av luftföroreningar och en av de vanliga källorna är vedeldningsrök. Rapporten ger en beskrivning av kunskapsläget om vilka effekter olika miljöexponeringar ha på människors hälsa. Rapporten har gjort på Socialstyrelsens uppdrag."

Svar från JUSTITIEDEPARTEMENTET 2001

"Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat på så sätt att frågan tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Därför gör Justitiedepartementet heller inga uttalanden med anledning av skrivelsen."

Svar från KRISTDEMOKRATERNA 2001

"Låt mig först säga att vi i Kristdemokraterna håller med dig om att småskalig vedeldning medför en hel del hälsovådliga utsläpp såsom VOC, polycykliska aromatiska kolväten och partiklar, som bl.a. kan vara cancerframkallande och luftvägsirriterande. Vi anser att en stor del av orsaken beror på ofullständig förbränning i gamla pannor. Där ett sätt att förbättra situationen är att installera ackumulatortank (anses minska utsläpp med upp till 70 %) där sådan saknas, samt att satsa på miljögodkänd panna (anses minska utsläpp med upp till 99%).

Vi tycker också att de utsläppsgränser (som finns inskrivna i de byggregler som Boverket utfärdar/administrerar) som gäller nyinstallation av vedpannor mm. i tätorter bör skärpas samt gälla också i glesbygd. Vi stödjer också att kommunerna med hjälp av miljöbalken och kommunala föreskrifter utfärdar tillfälliga förbud mot småskalig vedeldning inom särskilda områden, där fara för människors hälsa föreligger.

Vi kommer fortsättningsvis också att följa utvecklingen för att se så att utsläppen minskar på detta område och om inte se vilka nya åtgärder som kan bli aktuella. Jag hoppas att du med denna korta beskrivning känner att du i större utsträckning vet Kristdemokraternas syn i denna fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor eller synpunkter."

Svar från MILJÖDEPARTEMENTET 2001

"Regeringen är väl medveten om de problem som småskalig vedeldning medför i tätbebyggda områden. I början av maj i år presenterade regeringen propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Ett av den 15 miljömålen är Frisk luft. Målsättningen är i ett generationsperspektiv att halterna av luftföroreningar inte överskrider riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Som ett led för att nå dessa målsättningar bör de regler och utsläppsgränser som gäller för småskalig vedeldning i tätbebyggda områden även gälla glesbygd. Vedeldning regleras närmast i miljöbalken. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger den möjlighet för kommunen att meddela föreskrifter om tillfälligt förbud mot småskalig vedeldning med fasta bränslen inom särskilt angivna områden. Vissa kommuner har gett bidrag till privatpersoner för inköp av ackumulatortank med hjälp av statliga medel från det lokala investeringsprogrammet. Varje nyinstallation ska sedan flera år vara typgodkänd. Som ni mycket riktigt skriver spelar det en stor roll hur vedeldningen sköts. Många miljöförvaltningen anordnar kurser och sprider information på annat sätt. Uppstår trots detta miljöproblem för de kringboende är miljönämnden i respektive kommun den instans som de kan vända sig till."

Svar från HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS Riksförbund 2001

"Vi delar er uppfattning om att det är viktigt med information och upplysning om hälsokonsekvenser kring småskalig vedeldning. Kunskap ger underlag för debatt och diskussion och kan leda till beslut som underlättar för människor att bibehålla och förbättra sin hälsa. Många människor sätter miljöfaktorer i samband med olika allmänna besvär. Exempel på sådana är buller, luftföroreningar både inom- och utomhus, radon i våra bostäder och mycket annat. Viktigt för folkhälsan är också livsstil och beteendemönster. Kost, motion, tobaks- och alkoholvanor har stor betydelse för hälsoutvecklingen i Sverige. Vi verkar på många olika sätt för att tillvarata de hjärt- och lungsjukas intressen. För oss är förebyggande åtgärder och rehabilitering viktiga insatser. I det arbetet kommer vi även att följa frågan om småskalig vedeldning."