Hälso- och miljöpåverkan

Det är belagt i åtskilliga såväl svenska som internationella undersökningar att röken och rökgaserna från vedeldning är ohälsosamma; de kan förorsaka astma, luftrörsbesvär, cancer, hjärt- och kärllidande (hjärtattacker bl a), demens, m m.

Barn är känsligare än vuxna! Därnäst kvinnor och äldre personer. Svensk forskning på ohälsoeffekter av vedeldning är rätt blygsam, man ligger lågt även med information om ohälsoeffekterna. Man kan ju knappast sabla ned något, som man tidigare gett bidrag till. 

Olika vinstdrivande lobbyorganisationer har därför fritt fram att marknadsföra vedeldning som "miljövänlig", pellets som "tryggt miljöguld", etc. Allt medan människor mår dåligt och blir sjuka av rökgaserna. Se vetenskapliga undersökningar (på engelska) hos hemsidan för Families for Clean Air. https://www.familiesforcleanair.org/

Det primära hälsoproblemet med ved- och pelletsrök är de små partiklarna, som via luftvägarna tränger sig in i livsviktiga organ som lungor, hjärta och blodkärl. Dessa partiklar är bärare av PAH, dioxin och andra giftiga ämnen.

Danska forskare fann redan 1990 omkring 100 olika kemiska förbindelser i vedrök. De allra farligaste är dioxin och PAH. Därtill kommer bl a formaldehyd, acetaldehyd, bensen, cadmium, krom och nickel.

................................................................................................................................................................

Partiklar och hälsoeffekter

Från boken Braenderoeg og helbred" (Solveig Czeskleba-Dupopnt)

Långvarig exponering med fina partiklar i luften är förbunden med ökad dödlighet, även vid koncentrationer långt under EU:s nuvarande årliga gränsvärden! (EU-projekt Escape med bl a danska deltagare.)

Det samlade omfånget av hälsoeffekter är svåra att fastslå, eftersom vedrök innehåller många olika ämnen och för att det blir en kombinationseffekt av de olika ämnena. Dessutom är det stor individuell känslighet för luftföroreningar och för vedrök. Hälsoeffekter är mest uttalade hos barn och äldre och hos dem som redan har luftvägsproblem eller är kemikalieöverkänsliga. Redan moderat luftförorening kan påverka hälsan.

Hur kommer röken in i kroppen?

Det sker exponering via hud, ögon, näsa, mun och luftvägar eller indirekt när ämnena sväljs och kommer in i mag-tarmkanalen.

Huden, som har en total area på 2 kvm, är en effektivt skyddande barriär för kroppen mot skadliga ämnen. Några ämnen tränger emellertid lätt igenom huden och kan ge giftverkningar. Andra ämnen kan få huden att reagera med irritation eller inflammation, varvid huden mister keratin och blir mindre beskyddande mot ämnen och mikroorganismer.

Ögon: Ögon kan reagera med irritation och suddig syn, även om de är gott skyddade av tårvätska.

Näsa: Näsan är som ett filter, som håller partiklar tillbaka och suger upp vattenlösliga gaser. Luktcentret är särskilt sårbart för föroreningar. Irriterande ämnen kan frambringa svullnad av slemhinnorna, vilket stör andningen och näsans skyddande funktion slås ut. Forskare har påvisat att ultrafina partiklar och gasmolekyler kan transporteras från näsan direkt till hjärnan via nervcellerna. Och på så sätt påverka även hjärnans celler.

Människor kan känna lukt av ett mycket stort antal olika kemiska ämnen - vissa ämnen t o m vid koncentrationer i luften långt under vad en teknisk apparat hittills har kunna upptäcka. Lukt kan indikera hot mot människans hälsa och välbefinnande och bör betraktas som hälsomässig relevans. Luktkänslan är en av de tidigaste, viktigaste och mest utmärkande sinnena för överlevnad.

Munnen: En del av inandningsluften passerar munnen. T ex när näsans slemhinnor svullnar upp p g av inflammation. Eller vid fysisk ansträngning. Luftpassagen genom munnen sker hastigare än genom näsan. Den luft som kommer ned i lungorna blir inte uppvärmd och rensat från mikroorganismer, vilket ökar risken för luftvägsinfektioner och astma.

Luftvägar: Stora partiklar blir fångade i näsa och svalg, medan mindre partiklar tränger ned i de små alveolerna i lungorna.

Mag och tarmkanalen: Om partiklarna blir nedsvalda, kan det innebära risk för mag-tarmkanalen samt blod och lymfan.

Hjärnan: Några undersökningar har påvisat transport av ultrafina partiklar via luktceller i näsan till hjärnan.

För gravida kan partiklarna nå fostret.

De fina partiklarna: Påverkar hjärt-kärlsystemet och andningssystemet. Kan medföra förändringar i lymffunktionen, inflammationer i luftvägarna, ökade allergiska reaktioner, påverkar på blodkärlen, förändrad hjärtrytm, påverkan på hjärnan. Senaste upptäckten är att partiklarna kan medföra demens.

.............

Kadmium har en stark hälsopåverkan. I Sverige kommer 27 % av kadmiumet i luften från hushållens vedeldning, medan procenttalet i Danmark är 86. Varför denna skillnad?

Via luften kommer kadmium så småningom in i vår föda. Den högsta kadmiumhalten hos människan samlas i njurar och lever. Det kan förorsaka benskörhet, lunginflammation, vatten i lungorna och lungförändringar som vid KOL. Lungcancer vid långvarig exponering.

Bensen: Först menade man bensen kom från kemiska industriutsläpp, bensindrivna bilar, tobaksrökning. Vedeldning nämndes överhuvudtaget inte. Finska forskare blev förvånade över att de 2006 fann bensen i luften i ett typiskt finskt bostadsområde. Resultat: Förbränning av trä var den viktigaste källan till föroreningar med bensen! Hem med vedeldning hade en bensenmängd som översteg EUs gränsvärden!

Därefter gjordes en svensk undersökning (Hagfors), som kom fram till att det fanns bensen i luften inomhus hos vedeldare. Förekomsten av bensen var högre hos vedeldare, jämfört med hem utan vedeldning.

Sen kom Hvidovreundersökningen 2015, som även den bekräftade att vedeldning i bostadsområden medförde förorening med bensen.

I ett bostadskvarter kan bensenhaltig uteluft tränga in i bostäder vid sprickor i fönster och dörrar och genom naturliga och mekaniska ventilationssystem.

Hälsoeffekter av bensen: Kan påverka centrala nervsystemet, den normala blodproduktionen och förorsaka blodbrist, blödningar och leukemi. Skada på immunsystemet och förorsaka medfödda skador. (EEA) Långtidspåverkan av bensen: astma, lungsymtom. En australisk forskargrupp påvisade att även bensennivå under accepterade rekommendationer för bensenkällor i bostaden, kan öka risken för astma hos barn.

Akuta hälsoproblem: Irritera slemhinnor, ge huvudvärk, medföra svimning och medvetslöshet. På petrokemiska arbetsplatser går de anställda omkring med modern mätapparatur för att kunna larma om förhöjda bensenkoncentrationer och för att hålla exponeringen så låg som möjligt.

WHO har inte föreslagit något gränsvärde för bensen i uteluft, för det har inte kunnat påvisas en nedre gräns för att det inte ska kunna uppstå hälsoskadliga effekter!

.................

PAH

Ju fler partiklar i vår luft, desto fler PAH-ämnen.

Hälsoeffekterna från PAH är först och främst kända från tobaksrökare, men också hos passiva rökare och folk som under lång tid har varit utsatta för vedrök.

Förbränning av tobak ger 0,8-2,0 mg PAH/kg tobak, men vedrök ger i genomsnitt 50 mg PAH/kg trä (Gundsömagleundersökningen.)

PAH kan överföras från mor till foster o finnas i modersmjölk. (Danmarks miljöundersökningar, Karlsson.) Särskilt bens(a)pyren är hälsoskadande.

PAH verkar på vårt DNA, det kan sätta ned förmågan att få barn, medföra cancer (spec lungcancer) och verka hormonstörande. Barn är mest utsatta för PAH. Foster är långt mer mottagliga - man har kunnat påvisa fosterskador och man har kunnat peka på sammanhang mellan prenatal exponering för PAH och beteendeproblem vid ADHD i barndomen.

..................................................................................................................................................................................

Partiklar

...finns i olika storlekar, former och kemiska sammansättningar. De skadliga effekterna kommer dels från partiklarna själv, men också från de ämnen som sitter på partiklarnas yta. I "Health effects assessment of exposure to particles from wood smoke" (danska Miljöstyrelsen) framkommer klart sammanhang mellan partikelkoncentrationen i uteluften och en ökad förekomst av luftvägs- och astmasymtom samt nedsatt lungfunktion hos befolkningen i områden, där vedeldning är betydelsefull. Inte minst astmatiker har visat sig att vara särskilt sårbara i förhållande till partikelförorening.

Partiklarnas hälsopåverkan tar sig uttryck t ex genom fler sjukhusinläggningar p g av astma. I undersökningen nämndes även hjärt-kärl-sjukdomar och cancer. Även WHO har påpekat att fina partiklar är cancerframkallande. Ingen av undersökningarna kunde fastslå en nedre partikelnivå, när skadlig effekt inte uppnås!!

Långtidsexponering förvärrar, skyndar fram eller medverkar till kroniska sjukdomar. Även kortvarig vedrök påverkar andningsorganen och hjärtkärlsystemet.

..................................................................................................................................................................................

Förorenad luft lika hälsofarlig som rökning

Att andas in förorenad luft innebär lika stor risk för hjärtsjukdom som om man tidigare varit rökare. Det visar en amerikansk studie där forskarna studerat sambandet mellan luftföroreningar och dödsorsaken för 500 000 vuxna under 16 års tid.

De som under längre tid bott i städer med höga luftföroreningar ökade sin risk för hjärtsjukdom med 31 procent. Motsvarande siffra om man varit rökare någon gång under sitt liv var 33 procent.
- Det är troligen de mindre partiklarna som bildas vid förbränning som utgör den största påverkan på hjärtat, säger Tom Bellander, docent, verksam vid Arbets och Miljömedicin, Stockholms Läns Landsting. Enligt Bellander kommer sådana partiklar fram för allt från bilavgaser och förbränning av olja och andra bränslen. I Stockholm är det ett problem med större partiklar som kommer från vägarna men effekten på hjärtat är troligen mindre.

Mätningarna i den aktuella studien utfördes i 51 storstäder och visade att medelvärdet av fina partiklar var 17,1 mikrogram per kubikmeter. Motsvarande siffra i svenska storstäder är cirka 10 mikrogram per kubikmeter.
- Halterna består till stor del av av vi kallar bakgrund. Den utgörs av partiklar som kommer från övriga Europa. Därför blir bakgrundshalterna högre i södra delen av landet än i den norra, förklarar Tom Bellander.

Andra faktorer som enligt samma källa starkt bidrar är biltrafiken och uppvärmning med exempelvis ved. Luftföroreningarna behöver inte nödvändigtvis vara låga på landsbygden. Avgaser och sot sätter sig i luftvägarna där de ger upphov till en mild lunginflammation. Det är denna som anses starta den sjukliga processen på hjärtat. Även risken för blodpropp i hjärnan ökar med höga halter av luftföroreningar. Det visar en annan undersökning från England, publicerad i tidskriften Stroke.

I den amerikanska undersökningen jämfördes partiklarna i luften med de som når lungorna vid rökning. Enligt Tom Bellander vet man i dag inte vilken sorts partiklar som står för den största skadan. Intensiv forskning inom området pågår men troligt är att förbränningspartiklar har en stor inverkan. Hittills har inga liknande långtidsundersökningar gjorts i Sverige men gruppen vid Arbets och Miljömedicin planerar att titta på sambandet I Stockholms län. Däremot har andra studier visat att antal fall av lungcancer ökar med ökande halter av luftföroreningar.

I Sverige mäter Miljöförvaltningarna dagligen halten av luftföroreningar via hustaken. Vid kallare väder är vindarna oftast svagare och det leder till sämre ventilation. Det medför i sin tur ökade halter nära jordytan. Omvänt gäller vid starka vindar från Ishavet. Vid långtidsundersökningar i Stockholm uppvisar Hornsgatan de högsta siffrorna av luftföroreningar.

Jenny Alkén

Förslaget om restriktioner för vedeldning i tätbebyggt område har fastnat. Inte i miljödepartementet, men väl i finans- och näringsdepartementen. Björn Rosengren och Bosse Ringholm vet nog vad de gör. De vill behålla väljarna och låter därför väljarna behålla veden.

Från DN juni 2000

_______________________________________________________________________

Från Ökologiska Rådet i Danmark:

Hälsorisker till följd av vedförbränning

Utdrag ur Naturvårdsverkets Rapport 3732.
Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet

Sammanfattande värdering

Vedeldning (12 TWh) ger med dagens teknik upphov till stofthalter som innebär risk för akuta (framför allt hos astmatiker) och kroniska symptom från luftvägarna, redan om man antar att partiklarna inte är mer toxiska än övriga partiklar i tätortsmiljö. Den höga andelen av ofullständigt förbrända ämnen i partiklarna vid vedeldning skulle mycket väl kunna innebära att dessa partiklar är mer toxiska än "vanliga" partiklar i tätorter. Vidare kan utsläppen av polyaromatiska kolväten innebära risk för lungcancer och utsläpp av bensen risk för leukemi. Individuell vedeldning (12 TWh) med dagens teknik bedöms därför som oacceptabelt ur hälsosynpunkt.

... vedeldning med de framtida utvecklade förbränningsteknikerna ... ger betydligt lägre luftföroreningshalter ... Det totala utsläppet av cancerframkallande ämnen ökar dock och luftkvaliteten kommer att försämras jämfört med om olja eller el används.

Vedeldning ger också ett bidrag till de totala kvicksilver- och dioxinutsläppen.

1. Inledning

Statens naturvårdsverk har givit Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet, i uppdrag att utvärdera hälsorisker till följd av vedförbränning. Vissa kända huvudkomponenter i rökgaserna har utvalts för diskussion och bedömning.
Dessa är följande:

  • svaveldioxid SO2
  • bens(a)pyren B(a)P
  • kväveoxider Nox
  • formaldehyd
  • stoft
  • naftalen
  • kvicksilver Hg
  • bensen
  • polyaromatiska kolväten PAH
  • dioxiner

Dessa föreningar utgör en väsentlig del av de utsläpp som förekommer från förbränning av ved.
Utsläpp från vedförbränning innehåller många ytterligare ämnen. Många av dessa förekommer dock i låga koncentrationer och/eller är av mindre toxikologisk betydelse. Lättflyktiga ämnen som exempelvis eten har icke kunnat bedömas i brist på mätdata.

2. Hälsoeffekter och risker av luftföroreningar som bildas vid vedeldning

Andningsorganen är de organ som först kommer i kontakt med luftföroreningar och rimligen bör risken för skador vara störst i dessa organ. Svaveldioxid (SO2), kväve-oxider (Nox), formaldehyd och stoft är exempel på ämnen som ofta förknippas med luftvägspåverkan.
Luftföroreningarna kan också ge systemeffekter d v s ämnen tas upp via lungan och magtarmkanalen och kommer in i blodbanan och orsakar effekter i andra organ. Exempel på sådana ämnen som ger systemeffekter är kvicksilver (Hg), lösningsmedel och koloxid (CO). Luftföroreningar kan vara förenade med cancerrisker. Detta gäller t.ex. för polyaromatiska kolväten PAH, bensen, eten och dioxiner. Också besvärsreaktioner d v s subjektivt upplevda obehag av t.ex. illaluktande föroreningar som naftalen och formaldehyd eller nedsmutsning av sot och stoft kan vara av betydelse.

2.3. Stoft

Partiklar som bildas t ex vid vedförbränning är små med hög andel oförbränt organiskt material.

Att vedeldning ger upphov till höga stofthalter har även visats genom faktiska mätningar.
T.ex. visade mätningar i den norska orten Elverum lika höga stofthalter som i centrala Oslo eller andra trafikbelastade storstäder, trots att vedeldning endast tillgodosåg 3-5% av värmebehovet.

Enbart haltbidraget från villaområden ... och kedjehusområdet med utbredd vedeldning måste i dagens läge betraktas som oacceptabelt ur hälsosynpunkt vad gäller utsläppen av stoft.
I övriga fall kan befaras att haltbidragen plus existerande bakgrundshalter medför ett överskridande av de omgivningshygieniska riktvärdena. Risken finns för ökad förekomst av akuta och kroniska symptom från luftvägarna. Den höga andelen ofullständigt förbrända ämnen i partiklarna vid vedeldning skulle mycket väl kunna innebära att dessa partiklar är mer toxiska än "vanliga" partiklar i tätorter
.

2.5. Polyaromatiska kolväten (PAH), speciellt bens(a)pyren (B(a)P)

Polyaromatiska kolväten (PAH) ... bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material. Annan naturlig bildning eller tillverkning förekommer i princip ej. Av eventuella hälsoeffekter är cancer, speciellt lungcancer, den viktigaste.

90 % av bens(a)pyren-utsläppen i Sverige kommer från vedeldning.

Att det släpps ut PAH vid vedeldning är ett välkänt fenomen sedan länge. Uppstår som resultat av ofullständig förbränning. Starkt förorenande med cancerframkallande ämnen som bl a bens(a)pyren.

2.5.3. Mutagenicitet

Utsläpp av cancerframkallande ämnen vid förbränning kan ha hälsobetydelse på lång sikt även vid låga doser.

I det Nordiska s k MIL-2 projektet försökte man uppskatta typiska emissioner från olika förbränningskällor (nordiska Ministerrådet, 1986). Beträffande enskild uppvärmning angavs 2 500 reveranter/MJ (Mega Joule tillfört bränsle) för olja och 250 000 reveranter/MJ för ved. För större anläggningar typ fjärrvärme angavs 70, 230 och 1 000 reveranter/MJ för olja, kol och ved, respektive. Individuell vedeldning ger alltså med dagens teknik mycket högre mutagenutsläpp än andra värmekällor, mätt per producerad mängd energi.

Utsläppen av PAH och andra mutagena ämnen är mycket större från små vedeldade villapannor och braskaminer med dagens teknik än från oljeeldning eller från stora fastbränsleeldade anläggningar.

För de cancerframkallande PAH-föreningarna är den samlade totala dosen avgörande för cancerriskens storlek, varför långtidsmedelvärdet är viktigare än kortvariga höga halter. En cancerrisk som är proportionell mot dosen antas föreligga även vid låga doser.

En jämförelse mellan beräknade haltbidrag av B(a)P och lågrisknivån 0,1 ng/m3 visar att dagens förbränningsteknik ger för höga halter.

Att vedeldning ger upphov till höga PAH-halter har även visats genom faktiska mätningar. T.ex. visade mätningar i den norska orten Elverum lika höga PAH-halter som i centrala Oslo eller andra trafikbelastade storstäder, trots att vedeldning endast tillgodoser 3-5% av värmebehovet. ... beräkningar visar att vedförbränning samt trafiken tillsammans redan idag svarar för huvudparten av utsläppet av PAH från förbränning i landet. (SNV 1983, nordisk Minister-råd 1986). För de olika nordiska länderna beräknades vedförbränning svara för 44-68 % av utsläppet av PAH och 43-58 % av mutagen aktivitet. En utveckling mot ökat utsläpp på grund av ökad vedeldning måste därför anses ogynnsam ur miljömedicinsk synpunkt.

2.6. Formaldehyd

De symptom som utvecklas hos människor som korttidsexponeras för formaldehyd är irritation i ögon, näsa och hals, obehagskänslor, tårflöde, nysningar, hosta och illamående.
Barn har rapporterats vara mera känsliga.

... vid koncentrationer av 30 mg/m3 och högre uppstår fara för livet.

Formaldehyd är cancerframkallande hos djur.

Det bildas dock även andra aldehyder vid vedförbränning, som kan vara irriterande och luktande. En samlad besvärseffekt av alla bildade aldehyder kan inte uteslutas.

2.7. Bensen

Bensen är ett av de relativt få ämnen som av det internationella cancerforskningsinstitutet IARC klassats som cancerframkallande för människa. I ett flertal fallrapporter och epidemiologiska undersökningar har exponering för bensen i arbetslivet kunnat knytas till leukemi, speciellt akut myelotisk leukemi (härrörande från benmärgen). I djurförsök har bensen gett upphov till flera olika tumörformer hos både mus och råtta.
I djurförsök har man sett effekter av bensen på immunförsvaret och på foster.

Haltbidragen i omgivningsluften av bensen till följd av individuell vedeldning med dagens teknik överskrider i flera modellexempel den lågrisknivå som enligt IMM beräknats med hjälp av extrapoleringsmodell för cancerrisker.

Vid avbränning av 1 kg trä har man uppmätt en emission av 0.4 g bensen. Nära oss, kring våra bostäder.

Den stora boven när det gäller föroreningar brukar hänföras till vägrafiken. Men i Finland och Danmark har undersökningar gjorts, där det framkom att vedeldning i villasamhällen medför mer föroreningar vintertid (med partiklar, bensen, PAH etc), jämfört med rusningstrafik på HCA Boulevard i Köpenhamn!   (LOB https://www.braenderoeg.dk/news.php?id=76)

...............................................................................................................................................................................

I ett forskningsexperiment vid SP (Sveriges Provningsanstalt) i Borås visades att vedrök ger inflammation i luftvägarna...
Exponering för fina partiklar i allmänluften har visat sig kunna bidra till både lung- och hjärtkärlsjukdom liksom ökad dödlighet i allmänbefolkningen.
I försöket exponerades försökspersonerna för vedrök, varvid en luftvägsinflammation hos dessa påvisades, med klar förhöjning 20 timmar efter vedröksexponering!
Ur Arbets- och miljömedicinska journalen nr 2/2005, sid 9

..................................................................................................................................................................................

Inverkan av vedeldning

I Hagfors har det utförts en studie av inomhusluften hos eldare. Studien visade att inomhushalterna spelar en väsentlig roll för individers exponering för samtliga de studerade ämnena, bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och acetaldehyd.

(Inverkan av vedeldning på exponeringen för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och acetaldehyd, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Avdelningen för Arbets- och miljömedicin) https://www.amm.se/wp-content/uploads/2017/01/Inverkan-av-vedeldning-p%C3%A5-exponeringen-f%C3%B6r-bensen-13-butadien-formaldehyd-och-acetaldehyd-031216.pdf

Vedeldaren kan ha fem gånger så hög halt av cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten i inomhusluften som en icke eldare. Studien visade också att inomhusluften hos en vedeldare kunde vara lika förorenad som en hårt trafikerad storstadsgata som Hornsgatan i centrala Stockholm.

..................................................................................................................................................................................


Nordamerikanska studier av rökgasers hälsopåverkan

Se dokument: North American Studies on the Health Effects of Woodsmoke 2005 https://www.researchgate.net/publication/268411376_Critical_Review_of_the_Health_Effects_of_Woodsmoke

American lung Association: https://www.lung.org/clean-air/at-home/indoor-air-pollutants/residential-wood-burning

Se även länkar under Families for Clean Air: https://www.familiesforcleanair.org/resources/resources3/

______________________________________________________________________

Massivt bevis för hälsopåverkan!

Vad väntar vi på? Nu krävs action!

Från Burning Issues hemsida: burningissues.org

Burning Issues Wood Smoke Fact Sheets (updated January 2003)

Burning Issues is a project of Clean Air Revival, Inc., a non-profit 501 C3 organization dedicated to research and education on clean energy and the detrimental effects of particulate aerosol pollution.

Project Statement: Smoke from residential burning of wood, wood burning restaurants and outdoor burning of wood, crops and debris is permeating our neighborhoods. This burning results in high ground level concentrations of toxic air pollution. Millions of people are becoming ill from these emissions and some are dying. Awareness and education are the key elements to the abatement of this source of deadly fine particulate pollution in our communities.

Please take the time to read these informative fact sheets.

Particulate pollution is the most important contaminant in our air. ...we know that when particle levels go up, people die. A number of studies also show changes in inflammatory markers in the blood, which are risk factors for heart attack." Joel Schwartz, Ph.D., Harvard School of Public Health, E Magazine, Sept./Oct. 2002

"The largest single source of outdoor fine particles (PM2.5) entering into our homes in many American cities is our neighbor's fireplace or wood stove. ....only a few hours of wood burning in a single home at night can raise fine particle concentrations in dozens of surrounding homes throughout the neighborhood and cause PAH concentrations higher than 2,000 ng/m3." (Dr. Wayne Ott, Stanford University, Feb. 1, 1998)

1. "... as many as 60,000 U.S. residents per year may die from breathing particulate at or below legally allowed levels." (Joel Schwartz, USEPA as quoted in Dust to Dust: A Particularly Lethal Legacy, Science News, 139:212, 1991); "Dirty-Air Cities Far Deadlier Than Clean Ones, Study Shows", The New York Times National, 3/10/95 p. A20; "Mammalian lungs don't have defenses against small particles, says Schwartz", Tiny Particles, Big Dilemma, Business Week, Aug.4, 1997)

2. Worldwide estimate of premature deaths due to wood smoke is 2.7 to 3 million, with respiratory illness being the largest killer of infants. Health and Environment in Sustainable Development, World Health Organization, 1997, p.242.
An 86 page research list is available on the web "An Annotated Bibliography on Acute Respiratory Infections and Indoor Air Pollution with Emphasis on Children Under 5 in Developing Countries", ( J.P. McCracken & K.R. Smith, done for the Environmental Health Project, USAID, December 1997.) Copies are available on the EHP web site at: https://www.crosslink.net/~ehp/aribib2.htm or contact Dan Campbell, EHP, at email, campbelldb@cdm.com to request a printed copy.

3. "The risk of premature death is 17 % higher in cities with high fine particulate levels when compared with cities with cleaner air." (Dockery, et al, American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, March 1995)

4. The elderly, newborns, children, adults who exercise rigorously and those with existing heart and lung disease are most at risk for premature death due to particle pollution exposure. (American Lung Association, "The Perils of Particulates", 1-800-LUNG-USA)

5. For every increase in the level of particle air pollution there is a measurable increase in chronic respiratory illness. On an average it is 6 % increase in mortality and an 18 1/2% increase in respiratory hospital emissions for every 50 m/m3. (Joel Schwartz, Harvard School of Public Health, Particulate Air Pollution and Chronic Respiratory Disease, Environmental Research 62, 7-13, 1993)

6. In localities where wood is the predominant house heating fuel, wood stoves have been shown to contribute as much as 80 % of the ambient PM10 (fine particle) concentrations during winter months. This study shows that the new technology stoves do not achieve the emission reduction expected. Some models were experiencing degraded emission control performance after only a few months use. "the relatively poor showing of the control technologies was very disappointing." ( In-House Performance of New Technology Wood stoves, EPA/600/D-90/026, Robert C. McCrillis, EPA/600/D-90/026)

7. In some neighborhoods, on some days, 90% of the particle pollution is from residential burning. (Jane Koenig and Timothy Larson, A Summary of Emissions Characterization and Non-cancer Respiratory Effects of Wood Smoke, USEPA DOC #453/R-93-036, 1-919-541-0888)

8. a) Children's health studies document that living in homes where wood is burned, and in communities where wood smoke is prevalent, the wood smoke smoke causes decreases in lung capacity and increases in asthma attacks, frequency and severity of general respiratory illness, emergency room visits and school absences. b.) Wood burning releases many air pollutants, some of these are: chlorinated Dioxin, carbon monoxide, methane, volatile organic compounds (VOCs), nitrogen oxides, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), and fine particulate matter (PM10, PM2.5). ("A Summary of Emissions Characterizations and Non-Cancer Respiratory Effects of Wood Smoke", Anuszewski, , Larson, , and Koenig, (1992); " Simultaneous Indoor and Outdoor Particle Light Scattering Measurements at Nine Homes Using a Portable Nephelometer" University of Washington, Dept. of Civil Engineering and Dept. of Environmental Health)

9. Lab rats exposed to 750ug/m3 wood smoke concentration experienced an immediate 25 % reduction in pulmonary bacterial clearance. Certain lung functions were reduced by 23% and 61% after 1.5 and 2.5 hours respectively. Researchers concluded that wood smoke compromises important pulmonary immune defense mechanisms and suggests an association between wood smoke and increased incidence of respiratory infection. (Zelikoff, J.T., N.Y. Univ. Med. Center, Instit. of Env. Med, CIAR Currents, Nov. 1994)

10. 50% of the polynuclear organic material (POM)in our air is from residential burning. POMs contain the subgroup PAH. PAHs include benzo(a) pyrene and other known carcinogenic compounds.(In-House Performance of New Technology Wood Stoves, EPA/600/D-90/026)

11. California: Data from a fixed site in a residential neighborhood of the San Francisco Bay Area shows that particulate concentrations increase most rapidly in the early evening and that the highest concentrations occur in the late evening, after 11 PM. (Real Time Monitoring of Air Borne Particulates", Mary J. Rozenberg, Inhalation Toxicology, (7(5), 1995 ).

12. California: In middle class suburban California neighborhood indoor and outdoor PAH levels coincided with residential wood stove and fireplace use in the evenings of the heating season. Indoor levels averaged 60% of outdoor levels. Indoor-Outdoor PAH Time Series from the Residential Exposure Project, Technical Progress Report #1, Development of and Advanced Total Human Exposure Model, EPA Innovative Research Program, Nov. 1995, Wayne Ott, Ph.D; Neil Kleipus.

13. The US EPA warns that exposure to a fraction of a nanogram of PAH increases our risk of developing cancer. (Wood Burning Fireplaces: Romance or Risk, BioScience Vol. 32 No 2, February, 1982)

14. Wood smoke contains over 200 chemicals and compound groups. The emissions are almost entirely in the inhalable size range. This paper is a must read. (Environmental Impact of Residential Wood Combustion Emissions and Its Implications, John A. Cooper, APCA Journal, Vol.30 No.8, August 1980); Air borne wood dust (uncombusted) can cause respiratory, eye and skin irritation. Breathing excessive amounts of wood dust has been associated with nasal cancer in some industries. The international agency for research of cancer (LARC) classified all wood dust as a human carcinogen Group 1.

15.(a) Wood smoke particle analyses show particle range between 0.15 and .4 microns, with essentially none greater than one micron, (Koenig, et al, 1993); (b) Burning Issues shows a photograph of wood particles taken from a woman's diseased lung on our website. Note the tissue piercing shape of the coated and uncoated wood fibers, (Interstitial Lung Disease and Domestic Wood Burning, Ramage, Roggli, Bell, and Piantadosi, 1987); (c ) The smoke pollution particles are so small that they filter into our homes even with all the doors and windows closed. The level of indoor air pollution is typically equal to 70 % of the outdoor pollution level. (The Health Effects of Wood Smoke, Washington State Department of Ecology)

16. (a)The EPA estimates that the lifetime cancer risk from wood stove smoke is twelve times greater than that from an equal volume of second hand tobacco smoke. (The Health Effects of Wood Smoke, Washington State Department of Ecology); (b)"Burning two cords of wood produces the same amount of mutagenic particles as: Driving 13 gasoline powered cars 10,000 miles each at 20 miles/gallon or driving 2 diesel powered cars 10,000 miles each @ 30 miles/gallon. These figures indicate that the worst contribution that an individual is likely to make to the mutagenicity of the air is using a wood stove for heating, follower by driving a diesel car. (Dr. Joellen Lewtas, Contribution of Source Emissions of the Mutagenicity of Ambient Urban Air Particles, U.S. EPA, #91-131.6, 1991)

17. Free radicals produced from wood smoke are chemically active for twenty minutes, tobacco smoke free radicals are chemically active for thirty seconds. Wood smoke free radicals may attack our bodies cells up to forty times longer once inhaled. (Lachocki, Pryor, et al, Persistent Free Radicals in Wood smoke, Louisiana State University, Free Radical Biology & Medicine Vol.12, 1992)

18. Dioxin:Wood burning is the second largest source of dioxin in the San Francisco Bay Area. (LLL, 2001) Wood burning is the third largest source of dioxin in the United States. (EPA 1994, Loretta Ucelli spokeswoman, Washington Post)

19. The San Francisco Bay Area alone could enjoy $2 billion a year in health benefits, avoid thousands of serious illnesses and save 400 lives a year if the air quality regulators would focus on reducing particle air pollution (Jane Hall, Environmental Scientist, California State University at Fullerton, Air Quality Regulators Pick Wrong Target, S.F. Chronicle, 9/26/94) (David Fairley of the Bay Area Air Quality Management District estimates that more than $1 billion of medical illness expense in the Bay area is from wood smoke pollution. One wood fire can cost as much as $40. of medical damage to neighbors. The BAAQMD estimates that fewer than 16% of the population burn wood)

20. "Simply banning or limiting wood fires could potentially save many lives at little or no cost."(David Fairley, Bay Area Air Quality Management District, De Mandel, R., Rothenberg, M., and Perardi, T. (1992), Results From the 1991-92 Pilot Study of Wintertime PM10 in the San Francisco Bay Area, BAAQMD, TM 92002)

21. Animal toxicology studies show that wood smoke exposure can disrupt cellular membranes, depress macrophage activity, destroy ciliated and secretory respiratory epithelial cells and cause aberrations in biochemical enzyme levels." (3) A Summary Of Emissions Characterization And Noncancer Respiratory Effects Of Wood Smoke, Timothy V. Larson and Jane Q. Koenig, U.S.EPA-453/R-93-036, Dec. 1993)

22. A medical evaluation of Mexican women who regularly cook over open wood fires revealed ravaged lungs and Pulmonary Arterial Hypertension, more severe than tobacco-related Chronic Obstructed Pulmonary Disease. (Pulmonary Arterial Hypertension and Cor Pulmonale Associated with Chronic Domestic Wood smoke Inhalation, Julio Sandoval, M.D., etal., Chest 1993;103:pp12-20.)

23. Wood stoves linked to mouth cancer. Thursday January 21 8:07 PM ET NEW YORK, Jan

21 (Reuters Health) -- Wood burning stoves appear to increase the risk of cancers of the mouth and throat, a study suggests. People exposed to the smoke from such stoves have 2 to 3 times the risk of cancers of the mouth and throat, and the wood stoves may be responsible for 30% of all such cancers, according to the study conducted of 2,352 people living in Southern Brazil. ``Cooking and heating stoves are used in more than half the world's households and have been shown in many locations to produce high indoor concentrations of particulates, carbon monoxide and other combustion-related pollutants,'' reported Dr. Eduardo Franco, of McGill University, Montreal, Canada, and colleagues in the International Journal of Epidemiology. ``Wood and coal fires generate a number of combustion products which are known, or suspected carcinogenic agents.'' Franco, along with Brazilian colleagues, compared 784 patients with mouth and throat cancers to 1,568 people without cancer. Of the cancer patients, about 48% had mouth cancer, 27% had pharyngeal cancer and 25% had laryngeal cancer. After taking into account tobacco and alcohol consumption, which increase the risk of such cancers, particularly when consumed together, the researchers found that the use of a wood stove was still linked to increased cancer risk. The women in the study appeared to be at greater risk for the cancer, particularly cancer of the larynx. ``This finding is probably related to the fact that women are more exposed to emissions from wood stoves,'' the authors note. ``Analogous results were found in China, where women exposed to emissions from cooking stoves were at higher risk of developing lung cancer than men.''(International Journal of Epidemiology 1998; 27:936-940)

24. England began to mandate clean fuel use following the UK Clean Air Act of 1956, first in London, then in towns of designated populations with a smoke control order. This was a result of the deaths of 4,000 people during the infamous London Smog air pollution episode of December 1952. Solid fuel combustion was a significant contributing factor. This one page ordinance has stood for over fifty years. (Clean Air Legislation in the UK. On Her Majesty's Service, Dept. of the Environment)

25. "I saw very strong and significant associations between tonsillitis, frequent cough, pseudo-croup, exercise induced wheeze, food allergies and Wood smoke exposure in our school children. I think that Wood smoke is one of the most harmful air pollutants we have on earth." (Gerd Oberfeld, M.D., Epidemiologist, Public health office - Unit for Environmental Health, Salzburg, Austria. International Study of Asthma and Allergies in Childhood, (ISAAC) Salzburg 1997.)

26. "The largest single source of outdoor fine particles (PM2.5) entering into our homes in many American cities is our neighbor's fireplace or wood stove. Despite the ineffectiveness of a fireplace in heating a home, only a few hours of wood burning in a single home at night can raise fine particle concentrations in dozens of surrounding homes throughout the neighborhood and cause PAH concentrations higher than 2,000 ng/m3. The far reaching implications of these scientific discoveries for environmental laws have not yet sunk in the Nation's consciousness. The best way to reduce the exposures of our children and families to toxic pollutants that cause cancer, asthma, or other diseases is by taking very simple steps in our daily lives, not relying on billion-dollar "remediations" or complex laws controlling industrial point source emissions. Indeed, ignoring indoor air pollution and human exposure as the nation is doing under its current environmental laws, is a tragic disregard of our children's health and the well-being of future generations." ( Dr. Wayne Ott, Statistics, Stanford University, 2/1/98)

27. Smoke is smoke: Smoke from the burning of the straw residues from Kentucky grass seed fields contains at least two different types of organic compounds, i.e. the phenolic compounds and the PAHs. The phenols appear to be present in much higher concentrations than the PAHs. In the short-term, inhalation of this smoke, from MSDS toxicity data, would appear that these relatively volatile phenolic compounds are likely to cause acute irritation of the mucous membranes of the lungs as well as eye and skin irritation. Further, the long-term carcinogenic effects due to exposure to the PAHs could be expected. CHEMICAL ANALYSIS OF GRASS SEED FIELD STRAW, Jeffrey A. Corkill, Ph. D., Department of Chemistry & Biochemistry, Eastern Washington University (1996)

..................................................................................................................................................................................

Astma

Ur "Luftföroreningars betydelse för allergi och astma."
(Naturvårdsverket Rapport 3810, 1990)

"Forskningsprogrammet Miljömedicinskt varningssystem baserat på biologiska indikatorer" (Gunnar Bylin 1990)

Det har under senare år kommit flera rapporter om att allergier och astma ökar i Sverige liksom internationellt. Ökad kontakt med luftföroreningar har misstänkts bidra till detta....

Exponering för luftföroreningar, även i jämförelsevis låga halter i den allmänna miljön, underlättar uppkomsten av allergi och ospecifik luftvägsöverkänslighet, s k hyperreaktivitet, som är ett framträdande drag vid astma. Det är ett mycket stort antal ämnen som kan uppträda som föroreningar i gas- eller partikelform i den luft vi andas. De föroreningar som finns i utomhusluft återfinns ofta inomhus, men i lägre koncentrationer.
De senaste decenniernas forskning beträffande luftföroreningar i utomhusluft har lett till identifiering av vissa ämnen som anses medföra de största riskerna för negativa hälsoeffekter. Dit räknas bl.a. svaveldioxid, partiklar, kvävedioxid och ozon.

Prevalens och miljöfaktorer

Det finns ett antal internationella studier där miljöfaktorer visats vara en orsak till ökad prevalens av allergi och astma.

Ögon- näs- och halsirritation, obehagskänsla i bröstet, hosta och huvudvärk har associerats med timmedelvärde av ozon från 200 (enheter) och uppåt. Nedsättning av lungfunktionen hos barn och ungdomar har rapporterats vid ozonhalter 160-300 (enheter). Det har visat sig att frekvensen av långdragen hosta och bronkit var högre i städer med hög partikelkoncentration i utomhusluften. Barn med hyperreaktiva luftvägar tycktes vara särskilt känsliga.

Genomgående tycks vara att barn är känsligare än vuxna.

Man har även studerat ev. samband mellan astmabesvär och omgivningsfaktorer hos personer med astma. De fann en korrelation mellan astmabesvär och lägre temperaturer samt högre luftföroreningshalter, trots att föroreningsnivåerna låg betydligt under svenska riktvärde. (1988 Piteå)

Författarna har vid senare multivariata analyser funnit att det starkaste sambandet föreligger mellan partikelhalt och astmabesvär.

Sammanfattning

Starka skäl talar för att den ökning av astma och allergi som rapporterats på senare tid, framför allt i den industrialiserade världen, orsakats av miljöfaktorer. Det är klart visat att luftföroreningar, såväl ospecifika irritanter som allergen, kan verka som "inducers" och öka prevalens av astma och allergi lokalt när de uppträder i höga halter nära punktkällor.

Luftföroreningar kan tänkas underlätta en sensibilisering genom att påverka allergenet och/eller förstärka den allergiska reaktionen hos den exponerade individen på olika sätt.

Det har i ett betydande antal inhalationsstudier visats att flera luftföroreningar kan akut påverka den bronkiella reaktiviteten. Friska försökspersoner kan få en övergående bronkiell hyperreaktivitet och personer med en tidigare redan manifest hyperreaktivitet (astma) blir mer känsliga i sina luftrör.

Det finns således starkt experimentellt stöd för att bronkiell hyperreaktivitet orsakad av kemiska ämnen är associerad med och troligen även kausalt förknippad med inflammation i luftvägarna.

De exponeringsstudier som gjorts med ozon och andra luftföroreningar har visat att en bronkiell hyperreaktivitet kan induceras av dessa ämnen.

Barn är mycket känsligare

för luftföroreningar än vuxna, eftersom:

  • de har högre andningshastighet
  • de andas en förhållandevis större mängd luft
  • de andas in mer föroreningar per kg kroppsvikt
  • de tillbringar mer tid i energiska lekar och aktiviteter och är utomhus när föroreningshalterna är högst
  • de leker nära marken där många föroreningar lägger sig
  • deras luftvägar är trängre
  • deras lungor utvecklas fortfarande
  • ....................................................................................................................................................................

Partiklar: Risk för hjärtattack

Från Burningissues.org: www.burningissues.org

New research finds that as air pollution increases, so does the risk of heart attack.
Heart attacks are linked to fine particles (PM2.5)
: Journal of the American Heart Association (Again, no mention of Wood Smoke exposure. ED) "The risk of heart attack was higher in patients who had been exposed to elevated PM2.5 in the two hours before the onset of their symptoms. The researchers also found that a higher heart attack risk was related to a higher average exposure over the full day before the onset of symptoms, indicating a delayed response to the particles." Dr. Murray Mittleman. Boston Study.

.................................................................................................................................................................................

Småskalig vedeldning - hur påverkas luften vi andas?

Från bl.a. www.vmk.gu.se

Under 1990-talet har flera utredningar gjorts om emissioner och hälsorisker vid småskalig vedeldning.
Naturvårdsverket har bedömt att småskalig vedeldning bidrar med hela 40 % av utsläpp av VOC (flyktiga kolväten), varav flera är cancerframkallande, t.ex. bensen och butadien. För aldehyder är de irritativa effekterna sannolikt viktigare.

Vedeldning beräknas också vara en huvudkälla till emission av PAH (polyaromatiska kolväten) till luft och antas bidra med cirka 60 %, d.v.s. mer än vägtrafiken. Ett stort antal flyktiga, medelflyktiga och partikelformiga PAH-föreningar förekommer.

För små partiklar antas vedeldning vara den dominerande källan i många mindre orter. Hälsorisker av små partiklar har under senare år uppmärksammats mycket internationellt och PM10 och PM2,5-nivåerna skulle även i Sverige kunna bidra till överdödlighet och översjuklighet.

Att sot och lukt från vedeldade grannar kan upplevas som störande är välkänt för kommunernas miljökontor, som dagligen får hantera sådana ärenden.

..................................................................................................................................................................................

Socialstyrelsens hälsoskyddsbyrå

brev av 11 dec 1989:

" Vedeldning skall överhuvudtaget inte ske i tätbebyggda områden om avståndet mellan husen understiger 50 meter, meteorologiska och topografiska förhållanden skall vara avgörande, därför kan avståndet i vissa fall bli längre."

..............................................................................................................................................................

Partikelutsläpp i Skåne

(Länsstyrelsen i Skåne län)

Luftföroreningar med partiklar i städer är troligtvis det största bidraget till hälsoskadliga effekter. Särskilt de fina partiklarna tränger mycket långt in i lungorna och dessa är därför mycket avgörande för den hälsopåverkan som följer av luftföroreningar med partiklar. En del av dem innehåller också cancerframkallande ämnen såsom PAH.
En stor del av partiklarna i stadsluft härrör från trafiken, särskilt dieselfordon som släpper ut 25 gånger fler partiklar än motsvarande bensindrivet fordon. Dessa partiklar tillhör de ultrafina partiklarna, mindre än 0,2 my. Fina partiklar har storleken 0,2 my-2,5 my och härrör från kemiska reaktioner som exempelvis omvandling av kväve- och svaveloxider till nitrat och sulfat. Vidare forskning och studier krävs för att fastställa nivåer som kan ligga till grund för fastställande av miljökvalitetsnormer för partiklar.

Utsläppen av PARTIKLAR I LÄNET uppgick till 3 500 ton under 1998 och HÄRRÖR TILL CIRKA HÄLFTEN FRÅN SMÅSKALIG VEDELDNING och en fjärdedel från arbetsmaskiner och arbetsfordon. Resterande fjärdedel omfattar industri samt vägtrafik och sjöfart. (Obs! vägtrafikens lilla bidrag!) De olika sektorernas andel av utsläppet år 1998 kan studeras i cirkeldiagrammet. De redovisade värdena är mycket osäkra då använda emissionsfaktorer är bristfälliga. Vid Naturvårdsverket pågår ett arbete med att ta fram emissionsfaktorer för partiklar. Emissionsfaktorerna för PM10 och PM2,5 är bristfälliga varför några utsläppsdata för dessa fraktioner inte redovisas.

Det anmärkningsvärda med de beräknade utsläppsvärdena är den höga andelen som den småskaliga vedeldningen utgör. Resultatet beror på den mycket stora emissionsfaktorn. Vidare forskning kan komma att revidera dessa värden. En annan anmärkningsvärd reflektion är den förhållandevis låga andel som kommer från den dieseldrivna trafiken.