Vad finns i röken?
Nedanstående föroreningar utgör en väsentlig del av de utsläpp som förekommer från förbränning av ved:
- svaveldioxid SO2
- bens(a)pyren B(a)P
- kväveoxider Nox
- formaldehyd
- stoft/partiklar
- naftalen
- kvicksilver Hg
- bensen
- polyaromatiska kolväten PAH
- dioxiner
Se även avsnittet på vår hemsida om Hälsopåverkan – Institutet för miljömedicin.
Se även sammanfattande vedpolicy, som Miljösamverkan Skåne tagit fram
Saxat från Naturvårdsverkets hemsida (2009):
”Vedeldning kan ge stora miljöstörningar i omgivningarna. Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar - till exempel dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och partiklar (stoft). Sådana föroreningar kan leda till problem med andningsvägarna och hjärt-kärlsystemet samt cancer. Särskilt känsliga är barn och äldre samt astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär.
Hälsoproblemen till följd av småskalig förbränning är ofta störst i tätbebyggda områden där det i många fastigheter eldas ved eller pellets. Där man bor tätt inpå varandra, eller i storstadsområden där halterna av luftföroreningar redan är höga, är fjärrvärme eller andra uppvärmningssätt som inte ger lokala utsläpp att föredra ur hälso- och miljösynpunkt. Det förekommer att vedeldning i en enskild fastighet skapar större hälsoproblem och störningar för grannar.”
Critical Review of the Health Effects of Woodsmoke
Från Air Health Effects Division, Health Canada, OtawaTable 1: Summary of the Toxic Chemical Agents Identified in Woodsmoke
| Chemical class | Number of compounds | Mode of toxicity | Representative compounds * |
| Toxic gases | 4+ | Irritant, acute toxicity | Carbon monoxide Ammonia Nitrogen dioxide Sulfur dioxide |
| VOCs (C2-C7) | 30+ | Irritant, possibly carcinogenic | Methyl chloride Methylene chloride |
| Saturated hydrocarbons | 25+ | Irritant, neurotoxicity | Hexane |
| Unsaturated hydrocarbons | 40+ | Irritant, carcinogenic, mutagenic | 1,3-butadiene Acrolein |
| Mono-aromatics | 28+ | Irritant, carcinogenic, mutagenic | Benzene Styrene |
| Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) | 20+ | Carcinogenic, mutagenic, Immunotoxic |
Benzo[163]pyrene, Dibenz[a,h]anthracene |
| Organic alcohols and acids | 25+ | Irritant, acute toxicity, Teratogenic |
Methanol Acetic acid |
| Aldehydes | 20+ | Irritant, carcinogenic, mutagenic | Formaldehyde, Acetaldehyde |
| Phenols | 33+ | Irritant, carcinogenic, mutagenic, teratogenic | Catechol Cresol (methyl-phenols) |
| Quinones | 3 | Irritant, allergenic, Redox active, causes oxidative stress and inflammation response, possibly carcinogenic | Hydroquinone Fluorenone Anthraquinone |
| Free radicals | Redox active, cause oxidative stress and inflammation response, possibly carcinogenic | Semi-quinone type radicals | |
| Inorganic compounds | 14+ | Carcinogenic, acute toxicity | Arsenic Lead Chromium |
| Fine particulate matter | Inflammation, may be allergenic | PM2.5 | |
| Chlorinated dioxins | Irritant, may be carcinogenic or teratogenic | ||
| Particulate acidity | Irritant | Sulfuric acid |
Woodsmoke particles are generally smaller than 1 µm, with a peak in the size distribution between 0.15 and 0.4 µm [21, 22]. This is consistent with the observation that most of the mass is formed by condensation processes as the smoke cools. Fine particles in this size range efficiently evade the mucociliary defense system and are deposited in the peripheral airways where they may exert toxic effects. Particles in this size range are not easily removed by gravitational settling and therefore can be transported over long distances [23]. The transport of biomass combustion particles over hundreds of kilometers has been extensively documented [24]. Haze layers with elevated concentrations of carbon monoxide (CO), carbon dioxide (CO2), ozone (O3), and nitric oxide (NO) have been observed. During transport, many of the gaseous species are converted to other gases or into particles. The “black carbon” from biomass emissions is now thought to contribute to regional and global climate change in some parts of the world [25, 26].
In a study by Fick et al. (1984), rabbits were exposed acutely (i.e., 30 – 120 min) to smoke from the pyrolysis of Douglas fir wood and effects on Mø functional activity were examined immediately following exposure [45]. At a smoke concentration yielding a COHb level of 7% and no evidence of thermal injury, pulmonary Mø -mediated bacterial phagocytosis and intracellular killing of the Gram-negative bacterial pathogen, Pseudomonas aeruginosa was dramatically reduced. Although an inflammatory response was not observed, smoke-exposed animals demonstrated a significantly greater lavageable cell yield than the unexposed controls. This investigation provided the first evidence that low levels of woodsmoke could produce sub-clinical effects and alter lung properties in the absence of any acute lung injury. This well executed toxicologic study employed the most current inhalation procedures of their time and evaluated effects in a dose-response manner based on increasing COHb levels. The authors concluded that inhalation of woodsmoke, at a relatively low level, had the potential to alter host pulmonary immune defense mechanisms in such a way as to lead to an increased susceptibility to infectious lung disease.
Fakta/cancergifter i luften
Det allra mesta av cancergifterna i luften i landets tätorter kommer från villapannor för ved och från dieselmotorer. Industrier, kraftvärmeverk och andra stora pannor för kol, olja eller biobränslen ger ett mycket mindre bidrag.
Ju sämre förbränning desto mer cancergifter i vedröken, dels så kallade polyaromatiska kolväten, dels flyktiga kolväten som eten, bensen och butadien. Dessa ämnen ökar risken för lungcancer och leukemi.
Vedröken innehåller också kväveoxider och sot, som bland annat ger astmatiker svåra besvär.
Vid vedeldning i dåliga pannor kan bidraget till växthusgaserna bli större än om man eldar med olja för samma värmebehov p g a metanutsläpp. Metan ger 21 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Flyktiga kolväten (VOC) ger sammanlagt 11 gånger större påverkan än koldioxid. Även utsläppen av sot kan vara klimatpåverkande. Vid eldning med sur ved ökar utsläppen av kolväten, CO och stoft/partiklar ytterligare.
dr Bertil Forsberg i rapport 2003-11
Pellets – tryggt miljöguld?
Pellets är spillmaterial - trädrester från sågverkens och övriga industrins restprodukter: sågspån, kutterspån, bark och liknande från sågverksindustrin. Det mals och pressas ihop till små stavar.
Man går ut på bred front och informerar och annonserar om pellets som "villapannas miljöguld" och "trygg pelletsvärme". Men - enligt "Miljöforskning 4/01" är pellets helt klart det villauppvärmningssystem som smutsar ned miljön mest - näst efter vedeldning!
Vedeldning dubblar luftföroreningar
Småskalig vedeldning har uppskattats stå för hälften av Sveriges utsläpp av cancerframkallande ämnen och partiklar. Nu visar en undersökning att halten av bensen är dubbelt så hög hos vedeldare som hos andra.
Det är yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som i Hagfors mätt föroreningshalterna i ett vedeldningsområde respektive ett fjärrvärmeområde.
- Halterna av formaldehyd var också högre i det vedeldade området. I sovrummet var värdena dubbelt så höga som för övriga, säger professor Lars Barregård vid yrkes- och miljömedicinska kliniken.
Ämnena är cancerframkallande, men Lars Barregård påpekar att de aktuella halterna inte är hälsovådliga för den enskilda individen.
Från DN mars 2001
Jämförelser
För de flesta kommuner gäller tomgångskörning med bil under högst EN (1) minut.
Enligt SNV PM 1331 släpper vedeldaren ut lika mycket mutagena ämnen och koloxid som ett mellanting mellan en diesel- och bensindriven bil för 20 år sedan, d v s långt före katalysatorreningens och citydieselns införande!
Dessa mutagena ämnen släpps ut av vedeldaren under ÅTSKILLIGA TIMMAR om dygnet!!
Tobakslagen (Ingen ska tvingas andas in andras rök!).
Förorenad luft lika hälsofarlig som rökning
Att andas in förorenad luft innebär lika stor risk för hjärtsjukdom som om man tidigare varit rökare. Det visar en amerikansk studie där forskarna studerat sambandet mellan luftföroreningar och dödsorsaken för 500 000 vuxna under 16 års tid.
De som under längre tid bott i städer med höga luftföroreningar ökade sin risk för hjärtsjukdom med 31 procent. Motsvarande siffra om man varit rökare någon gång under sitt liv var 33 procent.
- Det är troligen de mindre partiklarna som bildas vid förbränning som utgör den största påverkan på hjärtat, säger Tom Bellander, docent, verksam vid Arbets och Miljömedicin, Stockholms Läns Landsting. Enligt Bellander kommer sådana partiklar fram för allt från bilavgaser och förbränning av olja och andra bränslen. I Stockholm är det ett problem med större partiklar som kommer från vägarna men effekten på hjärtat är troligen mindre.
Mätningarna i den aktuella studien utfördes i 51 storstäder och visade att medelvärdet av fina partiklar var 17,1 mikrogram per kubikmeter. Motsvarande siffra i svenska storstäder är cirka 10 mikrogram per kubikmeter.
- Halterna består till stor del av av vi kallar bakgrund. Den utgörs av partiklar som kommer från övriga Europa. Därför blir bakgrundshalterna högre i södra delen av landet än i den norra, förklarar Tom Bellander.
Andra faktorer som enligt samma källa starkt bidrar är biltrafiken och uppvärmning med exempelvis ved. Luftföroreningarna behöver inte nödvändigtvis vara låga på landsbygden. Avgaser och sot sätter sig i luftvägarna där de ger upphov till en mild lunginflammation. Det är denna som anses starta den sjukliga processen på hjärtat. Även risken för blodpropp i hjärnan ökar med höga halter av luftföroreningar. Det visar en annan undersökning från England, publicerad i tidskriften Stroke.
I den amerikanska undersökningen jämfördes partiklarna i luften med de som når lungorna vid rökning. Enligt Tom Bellander vet man i dag inte vilken sorts partiklar som står för den största skadan. Intensiv forskning inom området pågår men troligt är att förbränningspartiklar har en stor inverkan. Hittills har inga liknande långtidsundersökningar gjorts i Sverige men gruppen vid Arbets och Miljömedicin planerar att titta på sambandet I Stockholms län. Däremot har andra studier visat att antal fall av lungcancer ökar med ökande halter av luftföroreningar.
I Sverige mäter Miljöförvaltningarna dagligen halten av luftföroreningar via hustaken. Vid kallare väder är vindarna oftast svagare och det leder till sämre ventilation. Det medför i sin tur ökade halter nära jordytan. Omvänt gäller vid starka vindar från Ishavet. Vid långtidsundersökningar i Stockholm uppvisar Hornsgatan de högsta siffrorna av luftföroreningar.
Jenny Alkén
Förslaget om restriktioner för vedeldning i tätbebyggt område har fastnat. Inte i miljödepartementet, men väl i finans- och näringsdepartementen. Björn Rosengren och Bosse Ringholm vet nog vad de gör. De vill behålla väljarna och låter därför väljarna behålla veden.
Vedeldningens bidrag till luftföroreningsbilden i Stockholm
Experterna anser att i villaområden kan så mycket som 50 % av partiklarna komma från eldning.
Källa: The Stockholm Study on Health Effects of Air Pollution and their Economic Consequenses. Part I.NO2 and particulate matter. C Johansson m.fl. (utgiven av Vägverket 1999:41)
Bidrag till braskaminer?
Det finns således misstankar om att bidraget från småskalig vedeldning till omgivningshalter och befolkningens exponering är betydande för såväl cancerframkallande VOC (t.ex. bensen och alkener) som för PAH och små partiklar. Det finns dock stora kunskapsluckor.
Det är otillfredsställande att stora förändringar i samhället gjorts (bidrag till braskaminer) och planeras (åtgärder för mera miljövänlig användning av biomassa som bränsle) utan att man undersöker hur detta påverkar exponeringen. Det är genant att man vid de i och för sig ambitiösa försök som gjorts att värdera vedeldningens bidrag till cancerrisk för befolkningen (3), tvingas ta de enorma kliven från empiriska data i form av enstaka emissionsmätningar på vedpannor i laboratorier -> skattningar av omgivningshalter med ovaliderade modeller -> skattningar av personlig exponering -> riskuppskattning med osäkra extrapoleringar. Något närmare riskuppskattningen kunde man komma genom att faktiskt mäta omgivningshalterna, eller ännu hellre den personliga exponeringen.
Från hemsidan för avd för yrkesmedicin, Göteborgs Universitet.